Utrikes-Nyheter.
Enligt hvad vi på telegrafisk väg redan er-
farit från Spanien, har dervarande riksför-
samling m2d stor majoritet godkänt marskalk
Serranos förklaringar rörande den af honom
afslutade konventionen med carlisterna. Då
marskalken äfvenledes den 4 dannes aflagt
ed såsom konseljpresident och krigsminister,
synas farhågorna för en ny ministerkris i detta
land numera sakna grund. 1 de norra pro:
vinserna, heter det, har general Echargue god
framgång, och ett telegram af den 1 dennes
berättar, att tra nya band ba underkastat sig
och utlemnat sina vapen. Tillståndet tyckes
såredes i det stora hela törbättra sig, så myc-
ket mer som det ser ut som de radikala de
puterade icke ämnade följa sin chefs, Zoril
las exempel och nedlägga tina mandat. Denne
senare vidhåller sitt beslut att draga sig till-
baka, oaktadt hans partis föreställningar. De
radikala senatorerna och deputerade hade för-
liden lördag en sammankomst, hvarvid de ge-
nom en deputation ännu en gång uppmanade
honom att stanna qvar. Då han likväl väg-
rade, utvalde de en s.k. styrande junta. Man
tror att de komma att utnämna general Cor-
doba till chef för sitt parti.
En korrespondent till Times framställer till-
ståndet i Spanien i en helt annan dager; han
skrifver den 31 maj: Konventionen har icke
tillfredsställt något parti. De liberale i Bil-
bao äro så missnöjde, att de municipala myn-
digheterna ivogifvit sina afskedsansökningar
och, då Serrano icke ville acceptera dessa,
bestämdt vägrat att återtaga dem. I några de-
lar af provinsen har missnöjet gifvit sig luft
genom att hänga sorgflor på nationalfanan,
likasom om all dess ära försvunnit. Å andra
sidan heter det att carlisteheferne i Bisc2ya,
hvilka ännu stå under vapen, äro så förbit-
trade på undrhandlarne, som afslutit fördraget,
att de hota att skjuta dem. Orsaken till de
liberales förbittriog är den mildhet Serrano
genom bestämmelserna i detta fördrag visat
isynnerhet mot ledarne för upproret. Han
har, yttrar -korrespondenten vidare, efter all
sannolikhet härvid varit ledd af mensklighets-
känsla. Ehuru han blifvit hvad han är genom ett
lyckligt uppror, har han aldrig varit en grym
men, såsom Narvaez och andra af hans skola.
Minnet af den af Espartero afslutna konven-
tionen i Bergara torde äfven ha inverkat på
honom; Härtill kommo slutligen de inveck-
lade politiska förhållandena i hufvudstaden,
som kräfde hans närvaro. Vare härmed huru
gom helst — insurgenterna ha icke nedlagt
vapen i så stort antal, som man kunnat vänta
j an!edniog af den särdeles liberala amnestien.:
Många underkastade sig visserligen under de
första dagarne, och man hoppades att de öf
rige skulle följa deras exempel. Men exemp
let har ieke vunnit efterföljd i den utsträck-
nibg som man förmodade, och, hvad värre ör,
några af dem; som undorkastat sig, ha åter
öfvergått till insurgenterna.
Vi böra åtminstone hoppas, att dena senare
målning är alltför starkt färglagd för att lemna
en sann bild af förhållendena.
Den 3 dennes behandlades inom franska
nationalförsamlingen 23 2 i den nya armölagen.
Utskottet har i denna föreslagit en modifika
tion, och ionehåller den sälunda modifierade
3:n att beviljadt uppskof med inträde i hären
icke innebär något fritagande från krigstjenst-
skyldighet. Uppskot får endast medgitvas för
ett år; men medgifvandet kan förnyas för an-
dra året. Denna? antogs efter en liflig diskus-
sion, hvari Gambetta deltog, med 590 röster
mot 89. Härefter ha 24 24-36, som inehålla
detaljbestämmelser rörande vilkoren för upp-
skof m. m., blifvit genomgångoa och antagna,
Oroande rykten ha åter varit gängse i Paris
angående hr Thiers helsotillstånd. De lära
emellertid vara fullkomligt ogrundade. Likaså
PTS RNe a os et, lig Kalk KR