Den franska värnepligtslagen, hvars väsent-
ligaste punkter redan äro antagna, gifver en
mättstock för bedömande af armåns blifvande
styrka. Enligt utskottets rapport kommer an-
talet af de blifvande yrkessoldater, som skola
utgöra kärnan af armån, att uppgå till 120.000
man och hvarje årsklass af värnacpligtige till
150,000 man. Följaktligen skulle Frankrike
ofter 5 år — med antagandet af den föreslagna
femåriga tjenstgörinogen —- ha en aktiv arm6
af 870,000 man. Emellertid måste man af-
räkna den siffra, hvarmed manskapet inom
hvarje årsklass öfverskriaer den för hvarje år
bestämda kontingenten och som efter ett års
utbildning permitteras med vilkor att när som
helst inträda i tjenstgöring. Såsom koaotin-
gentsiffra uppgifves talet 90,000. Sålunda
skola af hvarje årsklass 60,000 man efter ett
års tjenstgöring permitteras, hvadan man från
siffran 870,000 mäste afdraga 4 permitterings-
klasser med 240.000 man och vidare 60,000
frivillige på ett år (hvilkas autal anslås till
15,000 om året). Såluovda får man i alla fall
en aktiv armå af 470 000 under fanorna.
I Petersburg börja den 11 dennes de ston
festligheterna med anledning af Peter die
stores 200 åriga födelsedag. Do omfattand-
förberedelserna till denna minnesfest bedrif
vas med största ifver. Boktryckarne och lito-
graferna i Petersburg ämna på det. till plats
för en allmän folkfest utsedda Marsfältet upp-
föra en estrad, å hvilken tvenne pressar skola
uppställas, den ena från den store czarens
tid, den andra en snällpress af modern kon-
struktion. Båda skola trycka en mängd skrif-
ter och planscher, som beröra festens före-
mål, de det skola utdelas som missionsblad
bland det församlade folket. I Kronstadt
skola alla örlogs- och handelsfartygen på
det festligaste dekoreras. I Reval ärnar man
till minne af dagen upprätta en rcal- och
slöjdskola, som skall bära czarens namn,
Från Italien skrifves till Times af dess
korrespondent i Rom, att ryktet derstädes
säger, det påtvens helsotillstånd är vacklande.
De från England under senare dagarno an:
lända tidvingarne uttala sig ytterst misströ-
stande om utsigterna ti!l Alabamafrågans lös
ning och skiliedomstolens sammanträdande.
Af telegram, som återfinnas annorstädes i detta
nummer, tyckes det emellertid som skulle
:temligen ljusa utsigter i ifrågavarande hän-
seende åter ha inträdt.