hägnande vård, som ögnades densamma, det
understödjande beskydd, förutan hvilket den
skulle hafva dignat under bekymrens tyngd
ellr fallit för frestelsernas anlopp, segerfröj-
den att man lyckades hinna målet på en bana,
som kl saknade gina törnen, och hälla vägen
tatt, dor så många irrsken lockade till villo
Vägar — att detta, som har skett genom uni-
versitetets inflytelser, måste bidraga dertill,
att universitetets namn i denna dagens misne
bevaras med aktning och kärlek och dess
framgång blifver ett dyrbart föremål för del-
tagande känslor, medan åter den ertarenheten,
att man ät ett föremål för en sådan sinnes-
stämning, verkar hos universitetet med upp-
lifvande kraft och manar... vil! fortsatt trogen
verksamhet ...
Sok Deo gloriel könds prömotor likväl
RP i djupet af sitt ädla bjerta; jag är derom
Fale öfvertygad; oaktadt hans sist anförda
ord. Och segerfröjden, som man naturligen
känner öfver att hafva hunnit målet, som if-
rigt varit efcersträfvadt, hear obestridligen uti
en varm och ivnerlig tecksägelse, i stillhet
och tysthet hemburen den Högste, ew vida
värdigaro uttryck, än i pompösa processioner
och bekrangningat uader klockringning och
Bkakände kanondunder. För öfrigt insåg pro
motor nog, att äfven andra studiebenor, än
den ti:l filosofie doktorsgraden, har sina tör-
nen. Utan tvifvel insåg han ock, att scger-
fröjden ötver att hafva hunnit målet äfven på
dessa banor bör vara fullt så stor som öfver
att hafva hunnit det på den filosofiska gradens,
Föräldraglädjen, att de käraste förhoppningar
fullbordades och ynglingen blef man, är vis-
serligen icko mindre ädel och innerlig i det
förra fallet än i det senare. Universitetet är
ej helle? i det ena fallet ett mindre dyrbart
föremål för deltagande känslor, än i det an-
dra, Medvatandet, att man är föremål för en
sådan sinnesstämning, bör således i bäda fal-
len verka hos universitetet med lika mycken
upplifvande kraft, och lika bevekandö mana
till fortsatt trogen verksamhet, om än det ena
fallet icke bjuder på praktfulla promotioner
så som det andra. Promotor insåg alltså nog,
att icke ens promotionernas karakter ef fa-
miljefester göra dem till berättigade moment
i universitetets lif och verksamhet. Likväl
nävdes ham icke att minska festens glädje
med sitt första oförbehållsamma uttalande af
den obestridliga sanningen, att promotionerna
störa de vetenskapliga studiernas lugna gång
och motverka deras värdiga utveckling, utan
skymde denna sanviog med ett loftal öfver
promotionernag vackra betydelse såsom fa:
miljefester.
Så, min kärasve Alida! skall man nög fram-
gent också låta nåd gå för rätt och med-
gifva promotionernas, dessa vackra familjefe-
sters firande på bekostnad af universitets
studiernas lugna gång och värdiga utveckling.
Ty den delikata middagen, som följer dessa
fester åt, förleder äfven mången skalkaktig
lickermun att vältaligt orda för promotionerna.
Slå derför med trygghet bort alla farhågor,
som promotors tal, om du liser det mad rik-
tig eftertanke, hos dig kunde väcka för pro-
motionernas fortfarande. Alltför många mensk-
liga svagheter äro varmt intresserade för pro
motionernas bibehållande, för att eådant icke
skulle blifva händelsen.
Emellertid erhöllo nu promovendi sioa kran
sar under en dunlrande kanonad, hvari smäl
larne dock voro till ljudet mycket olika, nä-
stan löjligt artskilda. Ville man törhända der-
med antyda den:olika vetenskapligheten hos
de olika medlemmarne i den talrika kretsen
af aromovendi?
Kom sedan sjeltva promotionspredikan, hvars
ämne stod i närmaste samband med Kristi
korsfästelse för menniskornas skull, Ämnet
var väl valdt och pekade på korsfästelsen af
universitetets sanna fördel för ändamålet att
med sinnliga pjutoingar smeka föräldrars, fäst-
mörs, vänners och anhörigas glädje öfver sö-
nernas, fistmännens, vännernas och anförvand-
ternas seger. Man ser detta graut i belysnin-
en af den rätta meningen af promotors ofvan
gnförda yttrande.