Article Image
Södermanlands första folk-
högskola.
(Från Dagens Nyh.ters referent.)
På det stora folkmötet i Katrineholm i fjor
beslöts att man skulle verka derför att inom
Södermanland erhålla en folkhögskola, och fcr
att töra saken närmare från önskan till verk-
lighet valdes en komitå, bestående af hrr cr
P, A. Levin på Bie, skolläraren J. Hel!berg
i Lilia Mellösa, landtbrukaren C,. G. Kalling,
riksdagsmannen för Stockholm Adolt Hedin
samt några hemmansegare i orten. Denora
komi , hvilken sedan dess varit i verksamhet,
hade i lördags f. m. utlyst ett möte på Valla
gästgifvaregärd för att delgifva resultzterna
af denna sin verksamhet. Mötet var besökt
af några och fyratio personer, hvaraf 6 3 7
tillhörande den s. k. herremannakiassen, de
öfrige allmogemän. Biand de närvarande
märktes dr Levin på Bie, hr C. G. Kalling
(do enda närvar wmde representantne af länets
talrika adel), mediciousirådet Sköldberg samt
ortens riksdagsman, hr Lars Ersson i Vik.
Dr Levin valdes till mötets ordförande och
skolläraren Hellberg till dess sekreterare.
Ordföranden upplyste, att som ett antal af 106
— detta inom allmogen med skäl populärt
vordna tal helsades af de närvarande såsom
ett lyckligt tecken — personer förbundit sig
att med 10 rdr det första och 5 de öfriga
under, att börja med, 5 års tid understödja
skolan, en mängd andra gifvit, efter råd och
lägenhet, mindre summor, hjelp från landstinget
och regeringen väntades samt man trodde sig
med säkerhet veta, att 20 å 30 betalande ele
ver redan vid skolans öppnande skulle anmäla
sig, utsigteroa för att få en folkhögskola i
gång voro, om äfven ej lysande, dock ganska
lofvande, så att ordföranden, jemte tillkänna
gifvande, att han såsom disponent öfver den
lediga lasarettsbyggnaden vid Bie under 5 års
tid kostnadsfritt skulle upplåta denna byggnad
till lokal för scolao, uppmanade de närvarande
bidragsteckoarne att definitivt besluta skolans
öppnande den 1 instundandå november efter
följande plan:
Hvad den första föreslagna folkhögskolans inom
Södermanland syfte beträffar, så är detsamma att
utbilda unga min af landtbrukareklassen vill in-
sigtsfulla och dygdiga medborgare, med afseende
hvarpå skolans verksambket bör efters räfva:
att väcka hågen och bibringa de första Lun-
Bxzaperna för sådana insigter, hvarivenom den
svenska medborgaren finner sig i stånd att Lilda
sig ett Pjelfständigt och på sakkiäovedom grun-
dadt omdöme uti allmänna frågor af hv.rjekanda
slug, för att således kunna såsom kom nunalman
uppfylla de förpligtelser, som det all:nännas vil
äligger konom. :
Såsom medel för vinnande af dessa insigter
b- stämmas uti undervisningen:
1:0 Modersmålets riktiga skrifvande och lä-
sande, grunderna för vår statsrätt och kom:nvu-
nalförvaltning, räkving och boåföringskunst.
2.0 Att meddela sådana insigter, som sätta
lacdtmannen i stånd att med urskilning tillgodo-
ogöra sig de uppfinningar och upptäckter, som
gjorts och oafbrutet göras och hafva afseende
på landtbusbåliningen. Härtill skelt tjena under-
visning i naturlära, fältinktning och afvägning,
planritning m. m.
3:0 Ått genom berittelser ur fosterlandets och
den menskliga kulturens historia, geografiska
skildringar och folkbeskrifningar från olika trak-
ter af jorden utveckla lärjungarnes pröfvande
omdöme, deras insigter i det allmänna kultar-
tillståndet, i förgångna och nuvarande olika se-
der och inrättningar, hvilka kunna ståisamband
med önskvärda förbättringar inom vårt eget land;
samt
4:0 Att lemna någon insigt i vår civila och
ekonomiska lagstiftning, i hvad som rörer de
allra sllmänvaste frågorna inom dagliga lifvet
Den moraliska uppfostran, grunden för med-
borgerligheten, skall vid alla tillfällen odlas till
pligttrohet och uppfattning af hvad man är skyl-
Thumbnail