ARB UVI
Hvarjehanda nyheter,
Sedelförfalskaren.
Kullaren Göta, på en gång restavtätion och
hotell för rebända, ! en KF rikets förhimsta sti
förs oda ör Kågra Uotal år sedan af en käl-
atemästare som vi kunna nämna Smilen, hvare
föregående lit var höljdt sf en viss
Man visste att mannen var fö
säga rik; men om tillkBmåte
ER höt , åf Mmh alldeles okunnig, ty hr Smilen
äde plötsligen dykt upp i staden och af förre
innehafvaren, som var i klena ekonomiska om-
igueter, tillbandlat sig hotellet för under-
rig och betalt omkring halfva summan köntartt
Hyarifeån han egentligen kommit kände ingen,
1y hans bettg talade om flerårigt vistande i ut-
Jandet, oth nan iakttog alltid största förbehåll-
Bamhet vid direkta eller indirekta frågor bärom,
Hr 8. ver emellertid så ytterst artig och före-
kommande att hans hotell betydligt steg i anse-
ende och blef lifligt besökt. Visseriigån hvlskade
man ett och annat om hömlighetsfilla Hersoner,
som man rillo ha sött i hotellet, hvilka ej voro
kända af stadens invånare och ej heller, såvidt
ran hade sig bekant, derstädes gjort några sffi-
fer; allt detta gjorde för öfrigt intet till saken.
Hr 8. förkofrades synbart och naturligtvis blef
han alltmer ansedd ja mer förmögenheten öka-
des. 8. var mycket lycklig spekulant com det
ville synas, men en gång blef han dock öfver-
listad af en dierf industririddare och det ir denna
händelse, hvilken på ett eller antat sätt kommit
i dagsljuset, som vi bär tilja berätta:
En dag inträdde på hotellet en fritmling med
ett förötmt yttre och fina manår, kvilken anhi
ftt få rum derstädes. Efter ett par dagars vi
stande, hvarunder den resande försigtigt ttfor-
skat S., hvilten å sin sida ej holler tog miste
då han trodde sig ba fannit en ej. te, an
höll främlingen om ett enskild: samtal, han
efter åtskilliga preludier, hvai han framhö!l den
fördomsfrihet som han trott sig finna hos sin
ärade värd, föreslog denne att de i kompani
skulle göra en affir, som för båda bleve sär-
deles vinstgifvande, ebutu len ej fordrade någat
förlagskapital. Det var en uflär endast ställd på
tförtroende till hvarandra. 8. blef uppmärk-
sam; han frågade efter affärens beskaffenhet,
hvilken hans snille dock snart upptäckte, när
främlingen visade honom en af de då nyss ut-
komna gula ettorna med fråga om hr 8. kunde
upptäcka att denna sedel tj vore äkta — man
bör ej säga att denna sedel är falsk, tillade
fina herrn. S. förklarade att hans öfvert. se
vore att sedeln ledde sitt ursp.ung från k. myntet
Den resande deremot påstod av. sedeln vore af
hans tillverkning och att om 8, ville lemna ho
nom en tia banko som mönster, skulle han om
8 timmar visa honom ett facsimile deraf. 8. gick
in på förlaget, hvarpå den resande låste aig
inne med uttrycklig tillsägelsa att ingen på ofvai
vämda tid finge störa honon eller vistas i
ränsande rum. Sedan tiden fördutit, uppsö
rämlingen S. och lemnads honom en s.del, som
efter allt utseende bar äkthetens prägel. S.tve-
kade ännu, men när den resande efier ännu 3
timmars arbete, lennade honom ytterligare en
tia, var saken afgjord och S. skyndade ut för
att genom vexling af de sålunda fabricerade red-
larne öfvertyga sig att ingen drog misstanke om
deras falska beskaffenhet. Sedlarne böllo prof-
vet, ty på S:s framkastade trifvel om deras äkt-
het fick han till svar att om han kom med tusen
sådana falska sedlar, så skulle man ta emat dem.
S. kom hem med strålande ansigte; kompani
pet slöta, på vilkor hälften hvar, och kompnnjo-
nerna gjorde sig en glad afion. Dagen dirpå
fabricerades ännu två tisr, som hade samma
framgång. — Nu var S säker på sin sek. Tiorna
voro nog bra, men bror (man hade biifvit brö-
der, naturligtvis), tycker jag, kunde försöka sig
med en hundring, sade han, då främlingen be-
redde sig att låta flera tior komma ut i rörelsen.
Pfter några invändningar om den större svårig-
heten med dessa sedlar, gick han emellertid in
ÅA att försöka sig, dock förklarade han att en
ha dag behöfdes för detta experiment. Sedan
den oundvikliga modellen anskaffats, blef resul-
taiet lika lysande som med tiorna, hvarpå den
lycklige hotellvärden förklarade att han nu ville
lemna sin skicklige gäst en tasenbankosedel för
att härigenom sätta kronan på verket och göra
kompanjonerna fullkomligt oberoende af avenel:a
riksbanken. Främlingen syntes dock m cket vill-
rådig; han begärde någon betänketid — hans
material voro i det närmaste slut — det papper
och de färger som härtill erfordrades funnes tro-
bgtvis ej 1 staden o. s. v. Efter någon öfver-
läggning beslöt han sig emellertid för att göra
hvad han kundeX, hvarpå han, efter vederbörligen
inhändigadt förskott för uppköp af de nödiga
rudimaterierna, begaf sig ut i staden och kom
efter någon stunds förlopp åter till hotellet med
ett stort psket under armen, hvilket skulle inne-
hålla det behöfliga, som han lyckligtvis påträffst
i någon butik, den han dock ej tordes uppge. —
Hr 8. var öfverlycklig. Främlingen gt dock nu
befallning om att han på två dygn ej) fick störas,
hvarför han reqvirerade upp på sitt rum rikligt
med födokmnen och tog för säkerhets skull i sin
vård nyckeln till det bredvid belägna rummet.
De två betingade dagarne ginga till ända, men
hr S. väntade förgäfves på ariisten-kompanjonen
När intet svar hördes på bans bultningar, bö
jade han ana oråd och lät dyrka upp dörrarne.
Rummen voro tomma, men på bordet låg en
liten braflapp, deruti den försvunne gästen i
varma ordalag tackade sin värd för det honnetta
bemötandet och det lilla ficklån han af sin fri-
kostige vän bekommit, hvilket lån han i en fram-
tid ovilkorligen skulle återbetala! — Smilåns
raseri var grinslöst — man behöfver väl ej säga
att de föregifna falska sedlarne voro fullkomligt
veritabla riksens ständera banks obligationer.
Den förslagne industririddaren var spårlöst för-
svunnen, ehuru man ville veta att en förnäm ut-
länning dagen före sedelfabrikörens försvinnande
på ett grosshandelskontor vexlat en 1000-rdrs-
sedel. (N. Ar
En röfvaranförere såsom advo-
kas. Från Florens skrifves: Som bekant, är
det i Italien tillåtet en och hvar st: inför
rätta uppträda såsom försvarare för en an-
klagad, utan att han behöfvor törste bovis om
sina juridiska kunskaper eller sin oförvitliga