fommartiden och äfven många äldre valfärda
dit. Ea fot från roten mäter trädet en om-
krets af 22 fot. Tre fot från roten delar sig
trädet i två större grenar, af hvilka den största
håller öfver 13 fot i omkrets; dessa dela sig
åter uti andra större och mindre grenar, hvilka
vid 10 fots höjd på 13 särskilda ställen genom
en naturens lek invuxit i hvarandra så tätt, att
intet öga kan upptäcka hvar sammanväxningen
börjat, lemnande öppningar så stora på flera
etillen, att en person ledigt kan krypa igenom.
Sådana sammanväxniogar stola hafva funnits på
sex andra ställen uti en större gren, som un-
der ett starkt oväder nedbröts. Trädet be
t-aktas aft befolkningen med en viss vidskeplig
vördnal och som ett tillhåll för skogsrån och
tmtegubbar, och det har derför heller aldrig
fallit mera än en boställsionehafvare in att
vilja sätta yxan till roten på Kurra bok. Detta
skall ha varit i början af 1700 talet, då en
korporal Klefvenaf var iodelningshafvare, och
sagan förmäler följande derom:
Klefvenaf befallde sin gårdsdring att gå ut
i skogen och fälla Kurra bok; drängen blef
förskräckt, ty en sägen är allmän att den som
skadar trädet ådrager sig någon olycka; han
framstammade derför i sin hipnad öfver den
handiing, som han ansåg nästan som ctt helge-
rån, en varning, men då han erhöll en ännu
bestämdare föreskrift att genast verkställa hvad
han var befalld, dristade han ännu en gång
uttala sin tanke, att husbonden gjorde både
sig och honom olycklig. Emellertid gick han,
fast icke så skyndsamt, till det honom anbe
fallda arbetet; knappt hado han gjort några
hugg förrän en piga ropande kommer och beg
faller honom att upphöra och skyoda hem,
emedan husbonden fallit ned från loftstrappan
och brutit ena benet. Och sedan den tiden
har aldrig någon dristat våldföra sig på det
märkvärdiga trädet i Förslöf.
fiors så Irdsen nicerutidag,
mäster;! utbrast en person, som häromda-
gen steg in till en af våra små handtver-
kare. — Ja gu ä jag så, herrn kan inte få
arbetet jag lofte, gossen ja hade har strejkat.
— Åh tusan, var det er ende arbetare? —
SJajamen, han var nära på utlärder, den kar
naljen .... — Det var den evhälligaste strike
jag någonsin hört talas om! skämtade den
obarmhertige kunden.
Den svenske Gollath kallas en hr
Emsnouel Andersson, 20 år gammal, 7!la fot
läng och rägande 350 skålpund, som nyligen
på gnomresa till Petersburg hade artigheten
förevisa sig i Robert:s Gesellschaftshaus i
Magdeburg.
Ew eelebritet. Den ko, som förorsa
kad, Chicagos brand genom att under det hon
mjölkades sparka omkull en petroleumlampa,
bar all utsigt att bli en celebritet, skrifver en
amerikansk tidning. Populär är kossan redan,
Konas egare, fru OLeazy, har redan fått mot-
tåga de mest olikartade anbud: så föreslår
man henne att med sion ko uppträda i ett sen
sationsdrama på teatero; Djuret, som gjort
så många menniskor brödlösa, kommer troli-
gen att göra sia egare rik, och hon harredan
genom den stärka efterfrågan sett sig nödsa-
kad att afslå ett anbud om 400 dollar för
kon