Utrikes-Nyheter,
Det synes nu, som skulle man icke vidare
behöfva hysa några farhågor för ett krig mel
lan England och Förenta staterna. Alabama-
frågans lösning kan nemligen med säkerhet
antagas vara nära förestående. Enligt ett i
går ankommet telegram från Washiogton har
senaten med stor pluralitet (42 röster mot 9)
antagit den tilläggsartikel till Washington-
traktaten, onligt hvilken Förenta staterna at-
3tå från ersättningsanspråken för de indirekta
förlusterna, med vilkor att sådana anspråk
icke heller framdeles i liknande fall må fram
ställas af någondera makten. Ratifikationen å
nämda tilläggsartikel skulle, enligt samma te-
legram, sannolikt ega rum i går.
Man hade också stora skäl att på förhand
entaga, det dessa förvecklingar, huru hotande
de än ibland kunne synas, till sist skulle blifva
å ett förnuftigt och lyckligt sätt lösta. Eog
Inde och Nordamerikas folk äro alltför prak-
tiska, alltför genomträngda af den nyare ti-
dens anda, för att de skulle kunna af passio-
ner förmås att taga ett steg, hvarigenom ovil-
korligen båda parterna måste förlora mycket,
utan utsigt att viona annat än möjligtvis en
portion af den numera gawmslmodiga, men
för visst ännu lefvande medeltidsfolk så ap-
titliga krigsäran.
Från Paris skrifves den 23 dennes, bland
annat, att största delen af den parisiska pres-
sen, dess mest inflytelserika organer deri in-
beräknade, i sina reflexioner öfver debatten
i nationalförsamlisgen rörande den Rouherska
interpellationen uttala sig om densamma, så-
som vore den nådastöten för imperialismen i
Frankrike. Journal des Debats kallar denna
diskussion för kejsardömets parlamentariska
Bedan.
Det uppgifves nu med anspråk på tilltörlit-
lighet, att Thiers icke vill gå in på att med-
1emmarne af nationalförsvarsregeringen skola
ställas inför något slags domstol. En sådan åt-
gärd skulle, efter hans åsigt, vara förenad med en
alltför stor fara för det allmänna lugnet. 1
följd af denna Thiers förklariog sägas leda
möterna af den yttersta högern ha afstått
från att fordra, det septemberregeringens med-
semmar skola åtalas. Deremot påstås det vara
starkt ifrågasatt, att den kejserliga ministören
Ollivier af den 2 januari 1870 skall ställas
ioför rätta; särskildt nämnas Ollivier, Gra-
mont och La Boeuf, såsom varande upphofs-
män till kriget. Hvad Ollivier beträffar, har
nan redan förut vägrat att infiona sig hos uen
kommission, som har i uppdrag att utlåta sig
öfver septemberregeriogens åtgöranden, och
det är derför i alla händelier tvifvelsamt,
huruvida han kommer att inställa sig inför
den domstol, som skall döma öfver honom sjelf.
Från Frankrikes hufvudstad skrifves, att de
arbeten som der pågå för att utplåna spåren
af da herostratiska minnen, hvilka kommunens
regering lemnat efter sig, utföras med stor
raskhet. Hederslegionens Palats är icko längre
någoa ruin, Quai dOrsay har åter fått sin
egendomliga, i en kokett byggnadsstil hållna
raktbyggnad. Öfverskottet af sabskriptionen
bland legionärerna skall användas till Vendö-
mekolonnen, som man hoppas att om några
månader åter få rost. Äfven Palais de Ju
stice är nästan färdigt igen; för närvarande
arbetas på Trinitgkyrkan och Jalikolonnen,
hvilken skadats af kulor. Arbetena på Hötel
de Ville skola snart börja; utgifterna härför
beräknas till 7 mill. frank. Theåtro Lyrique
är återuppförd, och ett bolag bar bildat sig
för att uppföra en teater på den nu öde tomt,
der Porte St Martin-teatern stod.
Thiers har lemnat tillåtelso till att Ludvig
Filips lik får öfvertöras från England till den
orlkanska familjegrafven i Dreux.
Do senaste underrättelserna från Spanien
nehålla, att ministdren Sagasta nu funnit sig
nödsakad att afgå samt bli vit ersatt af ett
pytt kabinett, hvars medlemmar finnas upp
räkasde uti ett i dagens nummer infördt tele-
gram. Bland orsakerna till denna ministör-
förändring nämnes upptäckten af de skanda