hvad regeringen af den 4 september gjort.
Han slutar sivt yttrande mel dessa ord: Hi-
storiens omutliga rättvisa skall bestraffa den
styrelse, hvilken Frankrike har att tacka för
den 2 december, mexikanska krigat och Se-
dan. (Starka bifellsyttriogar från venstern.)
Sedan hr Belcastel härefter baft ordet och
klandrat kejserliga regeriogen samt, fustän i
något lindrigare ordalag, ät:
regeriogen, antager fö.
af hr de Mornay framstälid, af alla partiers
chefer förut godkänd dagordning, hvars lydelse
förut är genom telegram känd för våra läsare.
x x
I Paris har i dsssa dagar utgifvits en bok,
som säkert kommer att inverka på allmänna
omdömet angående Bazaines sak ooh det till
skada för den anklagade. Det är ett arbete
på franska, likväl icke af en fransman, euär
det till författaro har en engelsman, nemligen
kaptenen i engelska artilleriet Henry Bracken-
bury, professor i krigshistorien vid kungliga
militärskolan i Woolwich. B. var under kri
get ombud för det i England befintliga säll-
skap för sjukvården i fält. Hans arbete b
titoln: Fraokrikes marskalkar, studie öfver
krigets leduimg 1870. Sjelf hav han varit i
tilifällo att iakttaga mycket, och dessutom fo
tir han sitt arbate på sorgfälliga studier af
de bästa såväl franska som tyska författare.
För Bazaine äro hans vittnesbörd och omdö
men icke gynnsamma, Han betviflar icke, att
Mac Mahons mycket omtalade depesch af den
22 augusti, i hvilken denne tillkännagaf att
han skulle marschera på Montmåiy, redan den
23 kommit Bazsine tillhanda, medan denne
påstår att han först den 30 bekommit den-
samma. Bazaines politiska intriger äro skarpt
belysta. Radan tre veckor före den 4 sept.
skulle han ha inledt underhandlingar med ven
sterns ledare och låtit dem veta, att han icke
mera lydde kejsaren. Sedan har han blott
skenbart underhandlat för familjen Bonaarte.
Hans verkliga mål var blott att förskaffa sig
sjelf en hög ställning.
Brackenbury har stått i beröring med högt
uppsatta preussiska personligheter. Han anför,
att preussiske kronprinsen d. 2 decomber 1870
försäkrat honom, att ingen före kriget haft
den tanken att erhålla Elsass, men sedan hade
beslutet i det hänseendet blifvit så fast, att
ett motstånd emot tyska nationalviljan i denna
punkt skulle varit omöjligt.
Telegram från Bayoene styrka, att carlist-
juntan i Biscaya, som var upprorets ledanda
myndighet, är sprängd, och att flera af dess
medlemmar flytt Frankrike. Provinsen
Biseaya säges pu vara rensad från carlistband.
Deremot ha några swärre sådane uppdykt i
provinserna Nya Kastilien och Burgos.
Myndigheterna i engelska staden Dover
hafva hos regeringen besvärat sig deröfver att
Frankrikes regering på engelska kusteraa och
enkannerligen i Dover landsätter till landsför-
visniog dömda individer, hvilka, utblottade på
allt, falla dervarande fattigvård till last. Från
London her det basked erhållits, att engelska
sändebudet i Paris blifvit förständigadt att göra
vederbörande föreställningar i denna angelä-
genhet.
Kejsarens af Kina bröllop skall nu snart
ega rum. Enkekejsarinnan har utfärdat tre
dekreter; i det första nämnes den till kejsa
rinna utkorade damen, hvars namn är Alute,
och som är af mongolisk bärkomst. Tennes
fader och farfader ha innehaft höga embeten
i Kina. I det andra dekrotet utnämnas tre
andra damer till medlemmar af kejsarens ha-
rem, af hvilka den ena är den blitvande kej
sarionans tant och de tvenne andra döttrar a
underordnade embetsmän. Det tredja befalle
astronomerna att uppzsifva en lycklig dag i
oktober månad, på hvilken bröllopet skall firas.
I politiskt hänseendo får kejsarens gifvermål
stor betydelse; han måste nemligen efter det
samma sjelf öfvertaga regeringen, och den för-
sta fråga han kommer att afgöra är de ut-
ländska gesandternas tillträde till audiens hos
honom. Genom cn tyst öfverenskommelse ha
vestnakternas gesandter underlåtit att göra
gällande sin rättighet att erhålla audiens hos
kejsaren, till dess han sjelf öfvertagit rege
riogen,
Utse RTR FODRET EN TATE TNK