Förliden torsdag var rättegången mot mar-
skalk Bazaine ånyo föremål för nationalför-
samlingens rådslag. En hr Anisson Daperron
hade nemligen framställt dt förslag, att ge-
neraler, som äro ledamöter af nationalförsam-
lingen, skulle anses jäfvige att sitta i den
krigsrätt, som skall ransaka och döma mar-
skalken. Meninogsutbytet i denna fråga blef
mycket lifligt, och hon afgjordes slutligen så,
att Duperrons förslag förkastades med 335
röster mot 303. Yttersta högern, bonaparti-
sterna, centern och nästan samtliga orleani-
sterna röstade för förslaget; republikanerna
och några al ministraroe mot detsamma. Stor
förvåning väckte det, att hertigen af Aumale
särdeles ifrigt försvarade den 3sigt, att egen-
skapen af folkrepresentant ej bör vara hinder-
lig för en general att intaga säte ikrigsrätten,
Han lät tydligen förstå, att han sjelf skulle
ha ingenting emot att fungera som domare
öfver Bazaine; det tillkommer mig, yttrade
han, att fullgöra alla militära pligter, äfven
sådane, som kunde törefalla mig tunga. Ge-
neral Chapzy deremot var af samma mening
som herr Duperron, förslagets upphofsman.
Rouher, likasom en del af ministrarne, afhöll
sig från omröstningen. Inom pressen bedö-
mes hertigens af Aumale upptr.dande myc-
ket hårdt, ej endast af de bonapartistiska
bladen, utan oek af de republikanska. Så
yttrar Sidcle, att hertigen under diskussionen
lät masken falla och blottade sig som tron-
kräfvare och ränksmidare.
Från Paris skrifves den 16 maj: Marskalk
Bazaine mottog i går ett besök af general
Appert, under hvilken alla krigsrätter i Seine-
et Oise departementet stå. Samtalet var myc-
ket kort. Då general Appert gick bort, be-
falldo han den vakthafvande öfversten att
fördubbla vakten under nätterna. Soldaterna
äro strängt förbjudna att yttra sig om hvad
som försiggår i marskalkens hus eller rättare
fängelse. För öfrigt är det ännu ej förbundet
med några stora svårigheter att få tillåtelse
att besöka marskalken; man tror emellertid,
att icke så stora friheter komma att medgif-
vas honom, sedan rättegången börjat. Antalet
af de marskalkar, amiraler och generaler, som
enligt den at nationalförsamlingen antagna la
gen kunna vara medlemmar af krigsrådet, be-
löper sig till 15. Etter hvad man erfar, skola
3 madlemmar af nationalförsamlingen bli valda
till ledamöter i krigsrätten, nemligen hertigen
af Aumale, general Chanzy och general Chau-
baud Latour.
Det utskott, som fått i uppdrag att utlåta
sig öfver bonapartisten Haentjens förslag att
äfven Paris kapitulation måtte göras till före-
mål för undersökning af vederbörande kom-
mission, är icke gynnsamt stämdt för försla-
get Nästan alla ledamöterna ha atstyrkt det-
samma, hvadan det nu knappt har någon ut-
sigt att ens komma under öfvervägande i kam-
maren. Detta är en hård stöt för det bona-
partistiska partiet, hvilket hoppats kunna inom
nationalrepresentationen göra om samma ma-
növer som försöktes mot Trochu för att åter-
upprätta kejsardömet. Bonapartisternas sak
är för öfrigt i närvarande stund mer än någon
sin komprometterad; de äro ej i stånd att för
de nästa partiella valen finna en enda kandidat
som vill föra deras talan. Också uttalas i
flera franska tidningar en viss nyfikenhet att
erfara huru Rouher (som i tisdags) skulle
komma att reda sig med sin så högtidligt an-
nonserade interpellation.
Nationalförsamlingen har bestämt att debatten
rörande andra läsningen af armåförslaget skall
ega rum såsom i dag.
Nya processer stunda. Venstern ämnar
nemligen föreslå att alla ministrar, som ut-
gjorde kejsardömets båda ministerer, skola
ställas inför rätta.