Förliden torsdag var rättegången mot marskalk Bazaine ånyo föremål för nationalförsamlingens rådslag. En hr Anisson Daperron hade nemligen framställt dt förslag, att generaler, som äro ledamöter af nationalförsamlingen, skulle anses jäfvige att sitta i den krigsrätt, som skall ransaka och döma marskalken. Meninogsutbytet i denna fråga blef mycket lifligt, och hon afgjordes slutligen så, att Duperrons förslag förkastades med 335 röster mot 303. Yttersta högern, bonapartisterna, centern och nästan samtliga orleanisterna röstade för förslaget; republikanerna och några al ministraroe mot detsamma. Stor förvåning väckte det, att hertigen af Aumale särdeles ifrigt försvarade den 3sigt, att egenskapen af folkrepresentant ej bör vara hinderlig för en general att intaga säte ikrigsrätten, Han lät tydligen förstå, att han sjelf skulle ha ingenting emot att fungera som domare öfver Bazaine; det tillkommer mig, yttrade han, att fullgöra alla militära pligter, äfven sådane, som kunde törefalla mig tunga. General Chapzy deremot var af samma mening som herr Duperron, förslagets upphofsman. Rouher, likasom en del af ministrarne, afhöll sig från omröstningen. Inom pressen bedömes hertigens af Aumale upptr.dande mycket hårdt, ej endast af de bonapartistiska bladen, utan oek af de republikanska. Så yttrar Sidcle, att hertigen under diskussionen lät masken falla och blottade sig som tronkräfvare och ränksmidare. Från Paris skrifves den 16 maj: Marskalk Bazaine mottog i går ett besök af general Appert, under hvilken alla krigsrätter i Seineet Oise departementet stå. Samtalet var mycket kort. Då general Appert gick bort, befalldo han den vakthafvande öfversten att fördubbla vakten under nätterna. Soldaterna äro strängt förbjudna att yttra sig om hvad som försiggår i marskalkens hus eller rättare fängelse. För öfrigt är det ännu ej förbundet med några stora svårigheter att få tillåtelse att besöka marskalken; man tror emellertid, att icke så stora friheter komma att medgifvas honom, sedan rättegången börjat. Antalet af de marskalkar, amiraler och generaler, som enligt den at nationalförsamlingen antagna la gen kunna vara medlemmar af krigsrådet, belöper sig till 15. Etter hvad man erfar, skola 3 madlemmar af nationalförsamlingen bli valda till ledamöter i krigsrätten, nemligen hertigen af Aumale, general Chanzy och general Chaubaud Latour. Det utskott, som fått i uppdrag att utlåta sig öfver bonapartisten Haentjens förslag att äfven Paris kapitulation måtte göras till föremål för undersökning af vederbörande kommission, är icke gynnsamt stämdt för förslaget Nästan alla ledamöterna ha atstyrkt detsamma, hvadan det nu knappt har någon utsigt att ens komma under öfvervägande i kammaren. Detta är en hård stöt för det bonapartistiska partiet, hvilket hoppats kunna inom nationalrepresentationen göra om samma manöver som försöktes mot Trochu för att återupprätta kejsardömet. Bonapartisternas sak är för öfrigt i närvarande stund mer än någon sin komprometterad; de äro ej i stånd att för de nästa partiella valen finna en enda kandidat som vill föra deras talan. Också uttalas i flera franska tidningar en viss nyfikenhet att erfara huru Rouher (som i tisdags) skulle komma att reda sig med sin så högtidligt annonserade interpellation. Nationalförsamlingen har bestämt att debatten rörande andra läsningen af armåförslaget skall ega rum såsom i dag. Nya processer stunda. Venstern ämnar nemligen föreslå att alla ministrar, som utgjorde kejsardömets båda ministerer, skola ställas inför rätta.