Stockholms-Nyheter.
Lördagen den 18 maj 1872.
Årets 139:de dag. Återstå 227 dagar.
Solen går upp kl. 3,25, ned kl. 8,29,
Dagens längd: 17 t. 4 min.
Månen går ned kl. 2,49 f. m.
Namn: Erik, fornnordiskt mansnamn.
Flere af Sveriges regenter ha burit detta
namn. Den märkligaste bland dem var Erik
IX, kallad den helige. Han var son till Jed
vard Tordson Bonde och konung Blot Svens
dotter Cecilia. Tre ändamål har den helige
konung Erik sig föresatt — berättar den gamla
legenden om honom, säger Geijer — att bygga
kyrkor och förbättra gudstjensten, att styra
folket med lag och rättvisa samt att nederlägga
trons och rikets fiender. Kristendomens be-
fästande i det öfra Svorige har otvifvelaktigt
varit hans verk. Före honom fanns vid sjelfva
Upsala hvarken prester eller fullbyggd kyrka,
hvarföre han först och främst fullbordade
kyrkan, som nu kallas Gamla Upsala, och
förordnade klerker att der förestå gudstjen-
sten. En gammal konungalängd kallar honom
Erik Lag-gifvare; och svenska hustrurs rät-
rättigheter — till heders- och husfrudöme,
till lås ocn nycklar, till halfva säng och laga
treding i boet, såsom Uplands-lagen uttrycker
Big — sägas vara dem gifna enligt den helige
konung Eriks lag, Mot de hedniske finnarna,
hvilkas sjöröfveri oroade svenska kusterna,
företog han ett korståg och grundlade genom
kristendomen, samt troligen äfven genom öfver-
flyttande af svenska pybyggen, den sedermera
så långvariga förbindelsen emellan Sverige ocn
Finland. Slutligen blef konung Erik otörmo-
dadt öfverfallen i Upsala af danske prinsen
Magnus Henriksson. Det var under gudstjen-
sten. Konungen hörde ut mässan, gick derpå
emot fienden och försvarade sig tappert, men
blef slutligen tillfångatagen och af Magnus
Henriksson oförtöfvadt halshuggen vid Östra
Aros eller det nu varande Upsala, Der huf-
vudet föll, upprann (enligt legenden) genast
en klar källa, ännu till finnand:s under namn
af S:t Eriks källa. Detta skedde på Kristi-
himmelfärdsdagen den 18 maj 1160. (Geijer
säger att Erik stupade under striden genom-
borrad af många styng). Hans kropp be-
grafdes först i Gamla Upsala, men blef efter
113 års förlöpp flyttad till nu varande Upsala
domkyrka.
Eriks dygder och stränga lefnadssätt gjorde
att han efter döden blef anse1ld helig, ehuru
han aldrig af kyrkan vardt kanoniserad. Han
vördades emellertid såsom Sveriges skyddshel-
gon. Alla, så väl kung som bonde, svuro vid
bans namn, nyttjande dessa ord: Så sant mig
Gud hjelpe och S:t Erik konung! Hans bild