ledde sig derifrån, att man sammanfört sta: tens löpande utgifter med utgifterna till jernvägsbyggvaderna, ehuru man beslutit, att do senare skulle bestridas med upplånta medel. Af första kammaren godkändes utskottets hemställan, att inkomsttiteln bergverkstionde måtte för år 1873 af riksdagen beräknas till 93,000 rdr. Denna fråga föranledde ingen meningsskiljaktighet i första kammaren, men gaf i andra anledning till en kort öfverläggning. Hr Nils Larsson ansåg nemligen, att kamrarnes olika beslut angående bergverkstionden bort blifva föremål för gemensam omröstning och att således utskottets resonement, att denna fråga för innevarande riksdag förfallit, vore skeft, hvarför han yrkade, att kammaren skulle med ogillande af motiveringen låta vid utskottets hemställan bero. Detta yrkande understöddes af hr Sven Nilsson i Österslöf, som förklarade, att endast det snart förestående slutet af riksdagen hindrade honom ifrån att yrka, att betänkandet måtte till utskottet återremitteras i syfte att få afgifvet förslag till voteringsproposition för gemensam omröstning mellan kamrarnes stridiga beslut, samt. hos talmannen anhålla, att han på detta yrkaade ville framställa proposition. Hrr Sjöberg och Carlen fäste de begge talarnes uppmärksamhet på, att ett dylikt beslut innebure ett ogillande af hvad innevarande riksdag förut gjort. Hr Nils Larsson afstod då från den del af sitt yrkande, som afsåg att uttrycka ett ogillande af utskottets motivering, hvarefter talmannens proposition på bifall till det förslaget, att kammaren skulle låta vid utskottets hemställan bero, förklarades hafva blifvit med öfvervägande ja besvarad.