ordet: baklänges; för att fnna likhet inbd ori-
pinaleb Den högmodiga fröken blef vid miss-
umör hela qvällen.
Angenäm öfverraskning för en
lycklig, nygift man. Att gifta sig med
en-vacker qvinna och efter bröllopet komma
underfund med att hon jerite bina belag äri
sekittning al sktölder, som skola betaläs, är,
;yvärr, ingen nyhet. Men jag har;att berätta
något som är mycket trefligare. En ung handt-
ferkate, som bor i närheten af Williamstown,
förälskade sig i en flicka från Fitzroy. De
vigdes nyligen vid hvarandra och tillbragte de
första åtta dagatno efter bröllopet på resor.
Derefter återvändö de hem. På morgonen
dagen efter hemkorösten sade den rodnande
bruden till sin man, att sött de Farit borta
öfver en hel vecka, borde han gå omkring till
yresgästerna och uppbära hyran för veckanb.
Hvilka hyresgäster, min älskling? var sva-
fet. Mina, John; jag har några hus, men jag
har aldrig talat om det för dig, af fruktän för
tt man skulla säga att du tagit mig till din
ustru för mina pengars skull; Den lycklige
brudgummen upptäckte nu, att hans hustru,
förutom en betyulig summa i kontanta pen-
ningar, eger flera gårdar, som afkasta tillsam-
mans omkring 160 rdr i veckan. Jag öfver-
lemnar åt 1.saren att sjelf tänka sig den föråt
Gripe handtvetkarens öfverraskning och glädje.
Melbourne Lödder.)
En försigtig brudgum, Enligt en
berättelse i Morning Post; försiggick nyligen
någonting ganska egendomligt i kapellet uti
Newbury. En äng landtbrökare ämnade gifta
gig, och för att vara säker om Vigseleeremonien
skulle aflöpa förträffligt, d. v. s atan några små
misstig från kontrahenternas sida, bad han ve-
derbörande prest, att det : högtidliga akten
måtte -få repeteras; innan den offentligt
uppfördes. - Härtill gaf prestmannen sitt bi-
fall, och ett !par dagar före den för bröl-
lopet utsatta dagen sammanträdde landtbruka-
ren och hans fästriö samt presten i kapellet,
hvarest vigselceremonien från börjat till skit
repeterades. Också har man icke hört annat
in att allt sedan gick bra på den verkliga
bröllopsdagön: .
En elowns ändalykt, Et i hög
grad tragiskt -sjelfmiord egde nyligen rum i
Paris. Sjelfmördaren var en clown vid namn
Joseph: Denis, som vanligen kallades Kognak.
Han spelade pajazzo i ett sällskap af krivg-
vandrande jonglörer, som gaf föreställningar i
trakten kring Paris. Han förde alltid sin
dotter med sig och trots sin sociala ställning
Uppfostrade hån henve på det hederligaste
sätt, och Kan ville aldrig-tiilåta henne framträda
-. Stiljän, För sex måndadör sedan försvann
on plötsligt och underrättade i en biljett sin
fader, ätt han icke skulle söka efter henne.
Den stackars mannen var nära att förlora för-
ståndet af sorg, och i öfver en månad ville
han icke uppträda ioför publiken. Slutligen
tvang nöden honom -att återtaga sitt gamla
yrke, och han erhöll plats vid ett nytt jong-
iörsällskap. Då hån en afton som -: vanligt
gjorde konster för publiken, inträdde på åskå
dareplatsen ett elegant klädt fruntimmer i
sällskap med flera unga herrar och satte sig
på första bänken. Ilan igenkände sin dotter.
— God afton, pappa! ropade hon fräckt mot
honom.
— Och nu, mina ärade damer och herrar,
fortsatte clownen, hvilkön låtsadö som om han
ingenting hört, nu är föreställningen slut och
jag springer bort för att dränka mig.
Alla åskådarne utbrusto i skratt.
Ett par dagar senare uppfiskade man den
stackars olownens lik ur Seinen.