sterna matte anslaäs Ull en bitvande enkeoch pupillkassaå, i stället för den af utskottet föreslagna utvägen. Äfven nu uppträdde hr Troilius och anförde att jernvägsstyrelser i alla länder, i likhet med hvad utskottet nu föreslagit, anvisat afkastniogen af obehöfliga jordstycken till personalens pensionering. På yrkande af hr Henning Hamilton i första och af hr Hedin m. fl. i andra kammaren återremitterades statsutskottets tillstyrkände utlåtande i anledning af väckt motion om tryckning af bondeståndets protokoll vid 1809—10-års ,riksdag, för att få i samlingen intaga samtliga utskottens betänkanden och prötokollsutdrag m. m. vid denna vigtiga riksdag och ej, som utskottet föreslagit, endast konstitutionsutskottets. Vidare bifölls af första kammaren efter en kort diskussion mellan hrr C. G. Mörner, Skogman och Rosensvärd statsutskottets utlåtande, med anledning af gjorla framställningar i fråga om befordringsrätt för de vid marin-regementet qvarstående subaltern officerare och det lägre underbefälet: samt om ersättning till nu varande kompanicheferna derstädes för förlorad inkomst i följd af passevolansens upphörande. Andra kammaren godkände utskottets: förslag utan öfverläggning. Båda kamrarne sysselsatte sig häretter uteslutande med behandling af statsutskottets utlåtande öfver den k. propositionen om beredande af garnison i Karlskrona. Utskottet hade hemställt: a) att k. m:ts förslag angående dispositionen af anslaget till marin:egementet icke måtte af riksdagen bifallas, samt db) att riksdagen måtte för sin del medgifva, att det extra ordinarie anslag af 65,000 rdr, som i nu gällande riksstat finnes för landtförsvarsdepartementet anvisadt till stall och ridhus i Karlskrona, får i stället auvändas till uppförande af dylika byggnader i Landskrona. Hr af Klint öppnade diskussionen i första kammaren, visande i ett längre sakrikt föredrag att ingen plats vore mindre lämplig för danande af ett fältartilleri än Karlskrona. Man säger att Karlskrona behöfver försvar; och det är sant, men detta försvar måste vara fästnings-artilleri. Artillerivapnet fordrar äfven hos manskapet kunskaper, hvilkas vinnande, jemte vårdandet af materiel och hästar, uteslutande upptager all tid, -hvarför detta vapen är föga lämpligt till garnisonstjenst. Talaren lemnade kamma: ren specificerade uppgifter om kostnaderna i följd äf de af k. m:t framlagda förslag och slutade beträffande mom. a med yrkande om bifallrtill,sin reservation, så lydande: att riksdagen måtte: så till vida bifalla k. m:ts pro position, att :hvad-af det under fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till marinregementet af 248,228 rdr 42 öre under innevarande och nästkommande år blifver disponibelt ställes till k. m:ts dispositioo, att till erforderligt belopp användas för upprätthållande under samma tid af garnison i Karlskrona. I denna reservation instämde hrr G. Posse, Tornerhjelm, Wijkander, Stjernblad och Wallen. berg... Hr Henning: Hamilton, understödd afhr Sprengtporten; yrkade ett modifieradt bifall till densamma, men instämde senare fullkomligt i. braf Klints: yrkande. Hr krigsministern! Weidenhielm fäste sig vid det egendomliga sätt, på hvilket utskottet Hade behandlat k. m:ts proposition genom att sönderstycka densamma, och. antydde -att ett bifall till.punkten .d skulle vara fullkomligt gagnlöst samt att k. m:t derigenom blefve föranledd att genast gå i författning om artilleriets organisation i Karlskrona. vTal:beklagäde den allmänna opinion -mot det k; förslaget, som inom kammaren gifvit sig oförtydbart tillkända, En tal. hade yttrat att det skulle vara ett förtroendevotum att antaga detsamma. Vörö det så, vågade talaren begära ett Sådant förtroende. Hr OC. L. af Ugglas törordade sin reservation om afslag äfven å mom. b samt sökte vederlägga skälen för hr af Klints reservation. För bifall till utskottets hemställan i första punkten talade hrr Funck, von Otter, Casparsson,:CGy Mörner öv Falck. Efter votering segtade hr at Klints förslag: med 49 röster mot 35, hvilka understödde utskottets -hemställan. Utan någoaegentlig diskussion, men efter votering, afslogs. med 46 röster mot 32 utskottets hemställan i andra punkten i öfverensstämmelse med:hr CO, L. af -Ugglas reservation. I andra kammaren blef debatten om.denna fråga icke-.mindre liflig och lång än i första kammaren. Justitiestatsministern, hr Adler creutz, öppnade diskussionen med afgifvande af samma . förklaring som i första kammaren giordes af krigsministern, eller: att ett bifall till htad utskottet föreslagit. skulle regeringen betrakta--som ett afslag på .den framställda: propositionen -ochderaf finna sig föranlåten att i enlighet med förra lagtima riksdagens beslut genast foga anstalt om nödiga byggnaders uppförande i Karlskrona och artilleriets förläggande dit, Sedan hans excellens afgifvit denna bestämda förklaring, aflägsnade han sig ur kammaren, utan att vidare taga notis om öfverläggningen derstädessoch utan satt någon annan af regeringens medlemmar der var tillstädes och försvarade regeringens motiver till den nu framlagda-propositionen, ett försvar som väl kunnat behöfvas. Hrt Mankell; Sven Nilsson i Österslöf; Adlersparre, Carl Ifvarsson och P; Olsson yrkade afslag å utskottets hemställan i mom. a och i stället bifall till hr af Klints reservationzisamt. bifall till utskottets, förslag i mom. b. . Det. var dels ett tillmötesgående skäl, som bestämde dem för denna mening, dels: ett rent militäriskt, emedan Karlskrona alls icke vore lämplig garnisonsort för artilleri. Hrr Kolmodin, Ästrand, Palander och Mannerskantz angrepo häftigt regeringen för dess brist på hållning i denna fråga, ett angrepp som måst kännas så mycket tyngre, son dessa hrr: ej ofta:fannit anledning att ställa sig i opposition mot förlag, utgångna från res geringen. De påyrkade att förra lagtima;riksdagens, af regeringen framkallado, af alla fackmän och vederbörande förordade. beslut måttes.gå i verkställighet och förflyttning till Karlskrona af dö ifrågavarande batterierna ega rumyå följd hvaraf regeringens-nu framkomna YrmarAdtlan Anh. otatuntelnatteta darat. fören.