km a En äktenskaplig tragedi. Måndagen den 22 april uppfördes ett förfärligt skådespel uti ett af de folkrikaste qvarteren i Paris. Omkring kl. 4 e. m. visade ig plötsligt en qgqvinna med utslaget hår uti ett fönster i sjette våningen af huset nr 14 vid rue des Eeo!es, ropande: — Hjelp, hjelp! Jag är mördad! Tvenne till brandkåten hörande personer, som befunno sig på ett utskänkningsställe, beläget midt emot n? 14, nemligen herrar Delval och Victor Grandjean, varseblefvo qvinonan och, fattaede hvar sin sabel, sprungo de upp i huset, ropande åt portvakten att han skulle följa dem. De anlände till en dörr i sjette våningen, hvarå lästes namnet D... Från det härinnanför belägna ruminet hördes qväfda rop: pra! -.. Jag dör! Hrr Delval och Grandjean, till hvilka äfven tyenne poliskonstaplar slutit sig, försökte förglifves slå in dörrea. Portvåkten skyndade då ned till sin bostad och kom tillbaka med ett verktyg genom hvilket man lyckades uppbryta låset. n fasaväckande syn tedde sig för männens blickar, då de inträdde i rummet. En qvinna vid ungefår 22 års ålder, en ganska vacker bruhett, låg på golfvet uti en pöl af blod. Hjelp! suckade hon. Han har dödat mig! Man skyndade sig att upplyfta henne och lägga henne på sängen. Hon var sårad I bröstet och venstra låret med en värja Vapnit, som mö dåren begagnat, låg äfven kastadt på golfvet. Offret fördes genast till närmaste sjukhus, under det vederbörande poliskommissarie vidtog åtgärder för den brottsliges äipptäckande. . Redan den 24 april är slöjan lyftad af denna hemlighet, Gåzette des Tribunaux innebåller följande utförliga tedogörelsö för dramat vid rue des Ecolest: Sedan någon tid tillbaka har en brottslig förbindelse egt rum mellan hr Sylvain de P..., anställd vid Seine-prefektoren, och en ung fru på 2 år, Denise D..., gift för ett par år sedan med hr grefve Arthur D... Kärleksmötena ha hållits hos en viss herr Dutertre, s8om bebor ett rum sex trappor upp i huset nr 14 vid rue des Ecoles. I förrgår bade grefve D... blifvit förvissad om att hans hustru begifvit sig till nämda hus, och snart infann han sig der sjelf, tillsägande åt portvakten att denne skulle visa honom vägen till herr Dutertres tum; han visste nemligen, sade han, att han der skulle träffa en af sina vänner, till hyilken han hade ett angeläget telegram att fråmlemna. Portvakten tvekade ett ögonblick, hvarefter han uppfyllde grefvens begäran. Så snart denne kommit till herr Dutertres dörr, bultade han hårdt på densamma och ropade sin hustrus namn med hög röst. Unge de P... hör den äkta mannens stämma och beslutar, på uppmaning af grefvinnan, att taga till flykten. Det fiöns ingen annan utväg för honom än att genom fönstret klifra ut på husets tak samt att med lifsfara krypa längs efter takrännan till ett närliggande vindsfönster, hvarigenom han kommer in i ett hus vid rue des Bergardins. Knappt har han emellertid lemnat hr Datettres kammare förrän grefvinnan D... öppnar dörren och hennes man inträder. . Hvad försiggick nu mellan de båda makarne? Det är svårt att bestämdt säga detta. FBfter att på ett lifligt sätt ha gifvit uttryck åt sin harm och förbittring, ryckte grefven up) en uti Hans Promenadkiipp gömd värja och tilltogade: sin maka åtskilliga stygn i-armen samt i bröstet, magen och ena låret. Grefyvinnan D... föll badande i sitt blod, och hennes man gick ut ur fummet samt läste igen dörren och tog nyckeln med sig. Han styrde kosan direkte till kyrkan SaintNicolas-du-Chardonnet, frågade efter en prest och bad denne besöka en qvinna, som has säde ligga för döden i huset nr 14 vid rue des Ecoles, för ätt skänka henne religionens tröst i hennes sista stunder. Derpå gaf han sig sjelf fången, öppet erkännande det brott han nyss föröfvat. Emellertid hade grefvinnan D..., efter att en stund ha varit afsvimmad, återvupnit sansen och haft nog styrka att släpa sig fram till fönstret samt resa 3ig upp och ropa på hjelp. Hennes rop blefvo snart hörda, och ifrån alla närliggande qvarter sammanströmmade folk till huset or ns Poliskommissarien Compåre, som genast blifvit underrättad om saken, hade i största hast infonsig i hr Dutertres bostad. När han anlände dit, låg grefvinnan nistan-liflös på golfvet och kunde knappast gifva något svar på de frågor, som: han ställde till henne. En läkare ankom också till stället; han var ditsänd af grefye Di... för att sköta den sårade, hrilköös tillstådd likväl befanns vara i det närmaste tappar, Hån förbaod henne och lät föra henne till ett sjukbus, hvarvid hoa åtföljdes af en ofantlig menniskobop, som ryktet om den tragiska händelsen lockat till rue des Ecoles. Under det att allt detta tilldrog sig, hade den unge de P... skyndat att uppsöka sin vån herr Dutertre i Seine-prefektens expedition, för att underrätta honom om den obehagliga öfverraskningen. Herr Dutertre begaf sig genast hem och fann sitt rum bevåkadt af polis. Sjelf arresterådes han, men frigafs efter några timmar, sedan han undergått förhör. . . Under en hel vecka talade parisarne knapt om annat än denna händelse och utstyrde den med romantiska motiver. Den unga frun; sade man, hade som: flicka älskat den unge mannen, ar de Precorbin, och varit förlofvad med honom, nen sligten hade tvungit henne att gifta sig aed den rike grefve Dubourg.: Två och ett Ift år derefter hada hon -ätersett sin fordne