— UI —
här är inte tid att skämta! Jag förmodar
tillade han, i det han tog fram och utbredde
ett stort papper, att ni ej vägrar lyda denna
befallning?
— En arresteringsorder! ropade Kneebone
och sprang upp. a
— Ja, herre, en befallning, undertecknad af
statssekreteraren, att arrestera er såsom an-
klagad för högförräderi:
— Anklagad af -dem som deltagit med mig
i sammansvärjningen?
— Nej, af dem .som lockat er i fällan! Ni
har länge nog gäckat vår vaksamhet, nu ändt-
ligen hafva vi er fast! i
— Fördömdt! ropade klädeshandlaren, att
jag skulle låta bedraga mig af et så eländig:
konstgrepp! I
— Dot tjerar till ingenting, kapten Knee-
bone, att nu beklaga sig. Ni borde snarare
tacka oss för det vi tilläto er. göra denna
visit. Vi kunde:ha arresterat er genast, då
vi kommo utom Myntets område. Men vi ville
öfvertyga oss med våra egna ögon: om fru
Woods behag verkligen voro så utomordent-
liga som ni hade beskrifvit dem. :
— Uslingar! skrek fru Wood; vågen ej med
en halfdragen anda yttra något förklenligt om
mig! Vågen ej framkomma med era låga insie
nuationer! Ack, herr Kneebone, är detta de
franska markiser fom ni föregaf?
— Gör mig inga förebråelser! svarade klädes-
handlaren.