Anmärkningar rörande viäderleksmärkenas tillförlitlighet.
Genom sammanjemkandet af olika beräkningsgrunder, har man
sökt komma det rätta så nära som möjligt; men oaktadt detta sam-
manjemkande, och fastän märken, på hvilka man stödt beräknin-
gen, mången gång hafva en fullkomligt rigtig och naturlig grund,
kunna de likväl missleda. Så är det äfven med andra väderleks-
märken. Om, till exempel ett märke utvisar regn, och till och
med regnmolnet står tjockt öfver våra hufvuden, så kan möjligen
blåst komma från annat håll, och molnet, deraf bortdrifvet, afgifva
sitt vatten på ett annat ställe. En annan gång torde alla märken
till vackert väder förefinnas: luften vara lugn eller med en lätt,
torr blåst; hastigt stannar denna, och en vind från annat håll jagar
framför sig ett moln, som afgifver sitt vatten på den wakten, der
luften nysg förut var så torr, att alla märken till vackert vider
visat sig. Man finner således att vindarne, hvilka dock aldrig på
förhand kunna bestämmas, äro mäktiga orsaker till väderlekens om-
skiften; dock beror mycket på den ortens läge, dit vinden kommer.
De här angifna grunder böra således icke anses som osvikliga, utan
endast som sannolika anledningar, efter hvilka hvar och en i sin
trakt kan göra observationer och slutsatser.
Det händer sällan att den för 19 år sedan upptecgnade vinden och
väderleken, med åtföljande harometer- och termometerstånd, inträffa
på samma dagar, utan omkring den angifna tiden, hvilket vid no-
gare påseende inhemtas; till exempel: slädföret som börjades den
29 januari 1834, motsvarades af slädföret, som började den 24 ja-
nuari 1853; och slädföret, från och med den 22 december 1834, af
slädföret från och med den 17 december 1853. Som barometer-
uppgifterna nu oftast förekomma i franska millimeter, så meddelas
här, att oa
mot 24,s svenska tum svara 736,3 franska millimeter
25,00 ito 742,25 dito
25,10 dito 745,22 dito
25,11 dito 745,52 dito
25,12 dito T45,8a dito
25,18 dito 746,1 dito
25:60 dito 760,07 dito
26,00 dita TT ,04 dito