guld. Yrkade afslag. Hr von Schwerin trodde att denna frågas afgörande borde uppskjutas till dess en internationvel statsekonomisk kongress komme till stånd. Af ep sådan borde grunderna för antagandet af ett internationelt mynt för de skandinaviska rikena lämpligen föreslås. För bifall till utskottets utlåtande talade hr Wern, som i motsats med en föregående talare trodde att de vigtiga förarbe ten, denna fråga betingat, verkligen redan voro afslutade och tidpunkten särdeles lämplig för genomförande af en myntreform. Det är sam bandet mellan denna fråga och frågan om tvångskursen, söm gör att mången ännu tvekar att lemna sitt bifall. Införandet af verkligt mynt skulle göra allmänheten förtrogen med skilnaden mellan papper och mynt samt förminska sedelstocken. Hr Sprengtporten yrkade bifell under förhoppning, att denna fråga snart måtte törsvinna från riksdazens föredragningslista och dess afgörande skingra den oro, densamma väckt i landet. Ordet tvångskurs, som så ofta förekommit under diskussionen, ansåg tal. vara ett oegentligt uttryck; ty så länge man i bankluckan får vexla sina sedlar i silfver, finneg ingen tvångskurs. För bifall talade vidare hrr Fåhreus, Hasselrot och Stjernblad, och slutligen antogs den af utskottet föreslagna förändringen att hvila till vidare grundlagsenlig behandling, efter votering med 62 röster mot 24. Andra kammaren godkände utskottets utlåtande utan någon diskussion. Öfriga afgjorda ärenden. Utan diskussion godkände båda kamrarne hvad statsutskottet hemställt angående postverkets utgiftsstater för 1873, beräknade för slagsvis till 2,500,000 rdr och statens fordran i engelska Gellivara-bolagets konkurs, hvarigenom åt fullmäktige i riksgäldskontoret måtte uppdragas att fortfarande låta noggrannt tillse, att alla lagliga åtgärder varda vidtagna, som må finnas af behofvet påkallade, för att riksgäldskontoret så fort som möjligt må komma i åtojutande af den utdelning i bolagets konkurs, som lagligen bör kontoret tillkomma. I sistnämda fråga afgaf hr Jöns Rundbäck ett särskildt yttrande till andra kammarens pro tokoll, utan att dock framställa något yrkande. I första kammaren remitterades till kammarens 1:a tillfälliga utskott från andra kammaren inkommet memorial rörande der fattadt beslut angående förändring i den kommunala rösträtten; hvaremot. förslaget om förändring i rekrytåldern, hvarom beslut i sam ma kammare : fattats, om hvilket beslut memorial inkommit, afslogs efter voteriog, som utföll med 40 röster mot 20, hvilka afgåfvos för frågans remitterande till kammarens tillfälliga utskott nr 1. För remiss talade hrr C. G. och 0. Mörner, och för prompt afslag hier af Klint, Faxe, v. Ehrenheim och Hasselrot. — Första kammaren förenade sig slutligen om medkammarens beslut angående kungörandet om kronohemmans lösen eller omföring till skatte. I fråga om statsutskottets förslag, angående efterskänkande af statens rätt till åtskilliga davaarf, uppstod en kortare öfverläggning i andra kammaren, hvarunder hrr Ielander, Lönnberg, Sääf och Granlund önskade, att ett par inom städerna Linköping och Falkenberg fallna dånaart måtte tillfalla dessa städer utan det af utskottet föreslagna vilkor, att städerna skuile afstå från det årliga anslag, de nu i ersättning för förlorad tullfrihet ega uppbära. På hr Dufvas yrkande antogs dock detta vilkor, vid votering med 103 röster mot 41. Utan öfverläggviog biföll andra kammaren följande tvenne af dess tillfälliga utskott afgifna förslag till skrifvelser, nemligen dels om rättighet för vissa församlingar ioom Lunds stift och Halland att uppbära den till klockaren nu utgående helgonskyld, dels ock i fråga om upphörande at expeditionslösen i vissa fall, Dessa tvenne har första kammaren ännu ej behandlat.