— LUV ee
barheter anställdes likasom för en regerande
monark. Nästan allmänt ropades af de lägre
folkklasserna: XIngen kung Georg, utan en
Stuart !
Vi hafva redan sagt, att chevalier de St
Georges anhängare voro frikostiga med löften
till sina proselyter. Embeten erbjödos åt alla
som hade lust att låta utnämna sig dextill.
Fullmaster in blanco, undertecknade af prin-
sen, med lemnadt rum för namnet på den per-
son som åtog sig att uppsätta en större eller
mindre tropp till prinsens tjenst, höllos be-
ständigt tillhanda. Herr Kneebone, som stod
uti icke obetydligt anseende hos partiets le-
dare, hade bland andra erhållit fullmakt så-
som kapten vid ett infanteri-regemente, med
vilkor nemligen, som omförmäldt är, att sjelf
uppsätta sitt kompani. För att erhålla till-
räckligt antal rekryter, dertill hade den krigiske
klädeshandlaren nyligen varit i Lancashire,
under förevändning af en angelägen resa i
affärer. Hans plan hade synnerligen väl lyc-
kats, helst i Manchester — en stad som kunde
sägas vara de missnöjdes högqvarter. Vid sin
återkomst till London fann han att två per-
soner, som dock voro från en mindre välkänd
trakt, hade sökt platser såsom subaltern-office-
rarö vid hanstropp. Herr Kneebone eller, så-
gom han mest tyckte om att kallas, kapten
Kneebone, var icke alldeles nöjd med de re-
kommendationer som dessa sökande hade bi-
lagt. Men omständigheterna voro icke sådana