Fosterländska föreningen
hade i går middag å Stora börssalen sin års-
sammankomst, till hvilken infunnit sig ett
ganska stort antal personer, damer och her-
rar, af hvilka senare flertalet utgjordes af riks-
dagsmän,
Utrikes statsministern, hr von Platen, ord-
förande i föreningens styrelse, fungerade som
ordförande äfven vid sammankomsten. Själen
i föreningen, generaldirektören Almqvist, upp-
läste årsberättelsen, i hvilken konstaterades
att föreningens sträfvan blifvit med varmt in-
tresse understödd och befrämjad af kommuner,
korporationer och enskilde, hvilket haft till följd
att föreningen redan nu kan visa på vunna
1esultater af ett omfång, som öfverstigit alla
förväntningar. Insättningarne i ränte- och ka-
pitalförsäkringsanstalterna hafva nemligen un-
der de år, föreningen varit i verksamhet, be-
tydligt öfverstigit töregående års insättningar
och äro i ständigt stigande. Filialafdelningar
af denna förening hafva bildat sig flerstädes i
orterna och på flera håll har dem väckelse,
föreningens stiftande inneburit, tagit uttryck
äfven i andra former, såsom t. ex. husbonde-
föreningar.
För förvaltningen af Fosterländska förenin-
gens och den dermed i sammanhang stående
prinsessan Lovisas minnesfonds tillgångar år
1871 meddelades en redovisning, hvaraf in-
hemtades att föreningen haft följande inkom-
ster:
Ständiga ledamotsafgifter . . . . . 250: —
Årsafgifter . . sor rr ss sv 2355: —
Gåfvor till prinsessan Lovisas fond . 700: —
Räntemedel sr rr sr ov 1.107: 25.
AA: 75.
och utgifter:
Förvaltningsafgifter . . - . so.
Premier: at föreniogens fond 919:—
Prinsessan Lovi-
visas fond . . 316:— 1,235: —
Trycknings- m. f. kostnader 1,059:
efter afdrag af influtna
försäljningsmedel för
skrifter . . . . . . 638:30. 921: 25.
Diverse utgifter . mr or oo 014: 72
se 115: :
Öfverskottet rdr 1.297: 86 ökar föreningens och
ue gemensamma tillgångar till 21.411 rdr
Ore.
Sedan föreningen, såsom revisorerna till-
styrkt, beviljat styrelsen ansvarsfrihet för 1871
års förvaltning, höll kyrhoherden i Klara, dr
Grafström, ett föredrag om hemmets betydelse,
hvilken är stor för alla civiliserade folk, men
isynnerhet för oss nordbor, som mindre än
nationerna i sydligare luftstreck ryckas från
familjehärden genom ett mångskiftande utlifs
lockelser. Med sanna och varma ord tolkade
talaren inflytandet af ett vårdadt och lugnt
hem samt de stora svårigheter, som möta ar-
betaren och den fattige i sträfvandet att
skapa sig ett sådant. Hela denna del af tala-
rens framställning var en illustration till den
gamla satsen: intet i verlden är så dyrt,
som att vara fattig.
Vid utvecklingen af sitt ämne kom talaren
äfven in på kapitlet om arbetarebostäder och
redogjorde för huru han tänkt sig sådana
ordnade. Den glada och angenäma bild han
tecknade af sådana bostäder vore det en väl-
gerning att få i verkligheten. Renlighet, frisk
luft, ljus och öfverflöd på vatten — gas- och
vattenledning i hvartenda rum — var hvad
han ville att man skulle påträffa i hvar enda
arbetares hem, och funnes dessa hufvudvil-
kor för trefnad, skulle trefnad ock vara stän-
dig gäst i äfven den fattigaste arbetares hem.
— Slutligen egnade talaren några varma ord
åt föreningens med döden afgångne ledamot,
byggmästaren Alm, hvilken med en storartad
donation i föreningens syfte satt kronan på
det intresse, han städse hyst fär föreningen.
Generaldirektören Aimqvist föredrog ett upp-
rop till svenska allmänheten om vidtagande
af åtgärder att söka förminska samhällets
börda af fallna och vilsekomna.
Mångenstädes inom vårt land och företrädesvis
i de större städerna påträffas ungdom, som i
saknad af föräldravård, goda föredömen och sys-
selsättning, uppväxer i skadliga vanor och måste
komma på afväg. Många af dessa, som nu gå
förlorade, skulle för samhället kunna bevaras,
derest om dem i tid toges vård, om de aflägs-
nades från de skadliga förhållanden och säll-
skap, i hvilka de uppväxt, samt hölles till gag-
nande verksamhet. I denna väg återstår mycket
att på praktiskt sätt uträtta; och man må hop-
pas, att vår tid skall få bevittna en ädel täflan
härutinnan; men under tiden bar redau mången
hunnit begå brott och blifvit till straff lömd. —
Äfven hland degsa ekulle en betvydligare del
444: 42.
—r22b0.0— 888 3 . nn ——— Onoomvsnvnl
—LO—— — Sm
—