På måndagsmorgonen kom knappt en enda
man i Wellsbourne till sitt arbete. I städerna,
der arbetarne äro vana att då och då vara
utan sysselsättning och väl förstå sig på att
ibland fira frimåndag, kan man ej göra sig en
föreställning om huru besynnerlig denna overk-
samhet föreföll. befolkningen i Wellsbourne.
Män, som hade arbetat i femtio års tid utan
att någonsin ha haft en söckendag ledig, funno
sig i en hast fria att använda tiden huru de
behagade. Det var en ovanlig känsla, som när
stan förskräckte dem. De visste icke sjelfve,
huru de kunnat våga att taga ett sådant steg.
De smögo sig till hvarandras boningar och
språkade om saken, fundersamma och un-
drande huru allt detta månde sluta. Qvin-
norna samlades här och der vid husknutarne
och pratade med den största förvåning och liflig
het om det märkvärdiga fenomenet att männen
voro hemma på en hvardag; och de arma själarne
försökte öfvertyga hvarandra, ehuru visst in-
gen af dem hade något klart begrepp om hvad
som var på färde, att det tagna steget var att
anse som början till bättre dagar.
Det har i ella tider varit en af behofvet
framkallad vana hos dessa menniskor att handla
på kredit i de små bodarne, så tillvida att
hvad de köpt under veckan har betalts på
lördagen, sedan veckopenningen utfallit. Så-
lunda blef äfven nu nästan allt hvad som
uppbars af arbetsgifvarne på lördagsaftonen
genast utgifvet; och man har sagt mig att hos
de hundra arbetare, som stannade hemma denna
måndag, fanns icke tillsammans ett pund ster-
ling i kontanta penningar.
Om denna strike kan anses för ett klokt
steg, eller om den måste betraktas blott och
bart som en öfverilning, härrörande af glädjen
öfver en hastigt upptäckt förmåga af högre
flykt, må man väl fråga. Säkert är att, om
man uppdragit åt några ointresserade och för-
ståndiga personer att medla mellan arbetsgif-
varne och arbetarne, och dessa medlare sökt
stilla vreden och nedsätta den oförsonliga hög-
dragenheten hos ae förra tamt öfvertyga de
senare om nödvändigheten att handla mera
försigtigt och fogligt, så skulle en vänlig öf-
verenskommelse lätt ha kunnat bringas till
stånd, och det skulle ej ha pehöft blifva nå-
gon strike utaf. Men inga sådana försök gjor-
des, medan tid dertill var; nu är det för sent
att tala med folket om eftergifter. Den ny-
bildade jordbruksarbetareföreningen antager
efterhand allt större proportioner. För hvarje
dag uppkomma nya filialafdelningar i olika
trakter af Warwickshire. Emellertid har rö-
relsen gripit ännu vidare omkring sig, så att
syraptomer deraf tramträda i icke mindre än
åtta. andra grefskap, nemligen Oxfordshire,
Hereford; Leicester, Somerset, Northampton,
Norfolk, Essex och Worcester.
Korrespondenten - lemnar .-härefter- en nog
grann beskrifoing öfver jordbruksarbetarnes
tillstånd och lefnadsförhållanden i dessa delar
af England, hvars hufvudsakliga innehåll vi i
ett kofimande nummer skola meddela Våra
läsare, såsom särdeles egnadt att belysa och
dymedelst leda till behbjertande af ett svårt
socialt ondt, hvilket, tyvärr, ingalunda är in-
skränkt till några engelska grefskap, utan har
sin motsvarighet i de flesta af Europas ståter,
och — såsom vi genom meddelade artiklar
rörande landtbefolkningens ställning i Söder-
manland och Skåne sökt i vår mån bidraga
till att visa — icke minst här i Sverige.
Aceon