algliviv en nogst smickrande rapport derom.
Regeringen har på grund deraf utaf orterna
för 33 millioner frank inköpt allt deras artilleri,
bestående af 1796 kanoner med tillbehör samt
263,000 granater.
Med anledning af en förfrågan från Central-
komitn för qvinnornas insamling till tyska
skuldens betalande har inrikesministern upp-
manat komiten att under nuvarande owmstän-
digheter afstå från sin afsigt att till ett möte
i Paris sammankalla ombud från alla lokalko-
mitterna. — Det säges att regeringen är så
godt som enig med Preussen om att den snart
skall betala en half milliard och sedan 40 mil-
lioner i månaden.
Den olycklige Rossels militära sekreterare,
en intelligent ung man vid namn Jules Renard,
har nyss undergått ransakning inför krigsrätten
i Versailles. Han absolverade för två år sedan
sin examen och blef sedan lärare i mate-
matik vid ett stort läroverk i Lagny. Vid
krigets utbrott ingick han såsom volontär vid
17:de jägareregementet och kom efter den 18
mars till Paris för attingåikowmmunens tjenst.
Rossel gjorde honom till stabsöfverste. Han
undkom till Belgien efter Versaillestruppernas
inbrott i Paris, tillbragte någon tid i Eogland
och återvände i sistlidne september månad
till Paris, der han fick anställning i en skola
och letde i fullkomligt lugn, utan att miss-
tänkas af polisen. Men nyheten om Rossels
aflifvande upprörde honom så att han begaf
sig till Versailles och angaf sig sjelf. Denna
sjelfuppoffriog belövade krigsrätten med en
dom på lifstids transportation på någon be-
fästad plats.
Många unga Elsassare förmälas ha frivilligt
trädt in vid de i Strassburg förlagda preussi-
ska regementena. — Regeringen har från Tysk-
land och andra länder engagerat utmärkta pro-
fessorer — bland annat den ryktbare språk-
forskaren Max Miller från London — för det
nya universitetet i Strassburg, hvilket skall
öppnas i Maj, och många ynglingar ha inskrif-
vit sig för att studera der.
Belgiska banken har höjt sitt diskonto från
3 till 3!a procent.
Påfven har förklarat att han icke mottager
af italionska regeringen de 2,330,000 rdr om
året den erbjudit. Han vill lefva uteslutande
af hvad den katolska verlden frivilligt ger ho-
nom. Och det bör förslå, ty Peterspenaingen
mn uppgår till öfver 40 millioner rdr om
et.
Jordbruksarbetarnes strike i Warwickshire
finner anklang bland dylika arbetare i många
trakter af England och äfven bland stadsarbe-
tarne. Den ryktbare folkpredikanten Spurgem
talade en dag i förra veckan uti London öfver
detta ämne. Våra jordbruksarbetares tillstånd
är en skandal och jag har aldrig blifvit så glad
öfver någonting som öfver att de började att
röra på sig och strika (strejka). Jag undrar
bara på att de inte strejkat längesedan när
det händt att menniskors arbetslön into räckt
till mer än bröd åt deras hushåll. Det ärtid
på att förhållandet ändras. Arrendatorerna
skola nog, om arbetarnes dagspenning höjes,
klaga att de prejas. Nåväl, arrendatorerna
måste i sin tur preja jordegarne. Jag hyser
inte mycken sympati för de sednare, ty det
är många af dem, som ega tusentals tunnlan1
och som väl tåla vid en liten pressning utan
att behöfva lida nöd för det. Negerslafveriet
är ingenting emot behandlingen af jorbruks-
arbetarne, och hvar hederlig man och hvar
redlig mun bör uttala sig emot den.
Ett skott har i Madrid blifvit aflossadt på
den republikanske statsmannen Orense. Det
träffade icke honom, men sårade hans broder,
som vari hans sällskap. Den gamla kunga-
slägtens anhängare (Carlisterna) ha gjort försök
till uppresning på flera ställen i Spanien;
trupper äro utsända emot dem, men rörelsen
anses ej hafva någon betydenhet.
Sachsiska deputeradekammaren var .den 7
dennes skådeplatsen för ett mycket tumultua-
riskt uppträde. I kamnaren fionas två partier:
det nationalliberala (den demokratiska venstern)
och det partikularistiska (den konservativa
högern). Sistnämda parti är mer eller mindre
fiendtligt sinnadt emot sakernas nya ordning
i Tyskland. Under en af de föregående sam-
mankomsterna hade deputeraden Biedermann
(en framstående man inom det nationalliberala
lägret) tillåtit sig ett häftigt anfall mot den
förra landtdagen, för det att denna motsatt
sig flera frisinnade lagförslag och reformer.
Vid sammanko ;:sten den 7:de uppträdde nu en
äldre medlem af högern, deputeraden Sachse,
och förklarade Biedermann och samtlige hans
vänner för usla förrädare mot Sachsens po-
liiska sjelfständighet, emedan de- under ät:
skilliga är hade arbetat på att förråda landet
åt Preussen. Vid dessa ord uppkom ett för
färligt tumult i hela kammaren. Vensterna
reste sig som en man unierropet: Ned med
Sachse! - Han skall lemna salen genast!
Talmann2n kallade med energiska ord Sachse
till ordningen. - Denne försökte icke desto
mindre att tala vidaro och slutade först efter
flera minuters alltmera tilltagande larm. En
deputerad af venstern, Ludvig, yrkade derpå,
att Sachse antingen skulle tvingas att -högtid-
ligen återkalla sina ord eller ock utvoteras ur
representantförsamlingen. Talmannen utsatte
afgörandet af denna strid till: den följande
dagen; men tack varo Biedermanns försonliga
uppträdande lyckades det redan under samma 4
session att törmå Sachse till att taga sina ord 1
tillbaka och bedja om ursäkt för det missbruk
af yttranderätten, som han tillåtit sig.
felegialoyheter