algliviv en nogst smickrande rapport derom. Regeringen har på grund deraf utaf orterna för 33 millioner frank inköpt allt deras artilleri, bestående af 1796 kanoner med tillbehör samt 263,000 granater. Med anledning af en förfrågan från Centralkomitn för qvinnornas insamling till tyska skuldens betalande har inrikesministern uppmanat komiten att under nuvarande owmständigheter afstå från sin afsigt att till ett möte i Paris sammankalla ombud från alla lokalkomitterna. — Det säges att regeringen är så godt som enig med Preussen om att den snart skall betala en half milliard och sedan 40 millioner i månaden. Den olycklige Rossels militära sekreterare, en intelligent ung man vid namn Jules Renard, har nyss undergått ransakning inför krigsrätten i Versailles. Han absolverade för två år sedan sin examen och blef sedan lärare i matematik vid ett stort läroverk i Lagny. Vid krigets utbrott ingick han såsom volontär vid 17:de jägareregementet och kom efter den 18 mars till Paris för attingåikowmmunens tjenst. Rossel gjorde honom till stabsöfverste. Han undkom till Belgien efter Versaillestruppernas inbrott i Paris, tillbragte någon tid i Eogland och återvände i sistlidne september månad till Paris, der han fick anställning i en skola och letde i fullkomligt lugn, utan att misstänkas af polisen. Men nyheten om Rossels aflifvande upprörde honom så att han begaf sig till Versailles och angaf sig sjelf. Denna sjelfuppoffriog belövade krigsrätten med en dom på lifstids transportation på någon befästad plats. Många unga Elsassare förmälas ha frivilligt trädt in vid de i Strassburg förlagda preussiska regementena. — Regeringen har från Tyskland och andra länder engagerat utmärkta professorer — bland annat den ryktbare språkforskaren Max Miller från London — för det nya universitetet i Strassburg, hvilket skall öppnas i Maj, och många ynglingar ha inskrifvit sig för att studera der. Belgiska banken har höjt sitt diskonto från 3 till 3!a procent. Påfven har förklarat att han icke mottager af italionska regeringen de 2,330,000 rdr om året den erbjudit. Han vill lefva uteslutande af hvad den katolska verlden frivilligt ger honom. Och det bör förslå, ty Peterspenaingen mn uppgår till öfver 40 millioner rdr om et. Jordbruksarbetarnes strike i Warwickshire finner anklang bland dylika arbetare i många trakter af England och äfven bland stadsarbetarne. Den ryktbare folkpredikanten Spurgem talade en dag i förra veckan uti London öfver detta ämne. Våra jordbruksarbetares tillstånd är en skandal och jag har aldrig blifvit så glad öfver någonting som öfver att de började att röra på sig och strika (strejka). Jag undrar bara på att de inte strejkat längesedan när det händt att menniskors arbetslön into räckt till mer än bröd åt deras hushåll. Det ärtid på att förhållandet ändras. Arrendatorerna skola nog, om arbetarnes dagspenning höjes, klaga att de prejas. Nåväl, arrendatorerna måste i sin tur preja jordegarne. Jag hyser inte mycken sympati för de sednare, ty det är många af dem, som ega tusentals tunnlan1 och som väl tåla vid en liten pressning utan att behöfva lida nöd för det. Negerslafveriet är ingenting emot behandlingen af jorbruksarbetarne, och hvar hederlig man och hvar redlig mun bör uttala sig emot den. Ett skott har i Madrid blifvit aflossadt på den republikanske statsmannen Orense. Det träffade icke honom, men sårade hans broder, som vari hans sällskap. Den gamla kungaslägtens anhängare (Carlisterna) ha gjort försök till uppresning på flera ställen i Spanien; trupper äro utsända emot dem, men rörelsen anses ej hafva någon betydenhet. Sachsiska deputeradekammaren var .den 7 dennes skådeplatsen för ett mycket tumultuariskt uppträde. I kamnaren fionas två partier: det nationalliberala (den demokratiska venstern) och det partikularistiska (den konservativa högern). Sistnämda parti är mer eller mindre fiendtligt sinnadt emot sakernas nya ordning i Tyskland. Under en af de föregående sammankomsterna hade deputeraden Biedermann (en framstående man inom det nationalliberala lägret) tillåtit sig ett häftigt anfall mot den förra landtdagen, för det att denna motsatt sig flera frisinnade lagförslag och reformer. Vid sammanko ;:sten den 7:de uppträdde nu en äldre medlem af högern, deputeraden Sachse, och förklarade Biedermann och samtlige hans vänner för usla förrädare mot Sachsens poliiska sjelfständighet, emedan deunder ät: skilliga är hade arbetat på att förråda landet åt Preussen. Vid dessa ord uppkom ett för färligt tumult i hela kammaren. Vensterna reste sig som en man unierropet: Ned med Sachse! Han skall lemna salen genast! Talmann2n kallade med energiska ord Sachse till ordningen. Denne försökte icke desto mindre att tala vidaro och slutade först efter flera minuters alltmera tilltagande larm. En deputerad af venstern, Ludvig, yrkade derpå, att Sachse antingen skulle tvingas att -högtidligen återkalla sina ord eller ock utvoteras ur representantförsamlingen. Talmannen utsatte afgörandet af denna strid till: den följande dagen; men tack varo Biedermanns försonliga uppträdande lyckades det redan under samma 4 session att törmå Sachse till att taga sina ord 1 tillbaka och bedja om ursäkt för det missbruk af yttranderätten, som han tillåtit sig. felegialoyheter