Sjöfart och handel. Antalet seglande fartyg under år 1870 utgjorde å landsbygden 375, i stiderna 23; handlande å landsbygd2n uppgingo till 374 med 743 rdr 87 öre i bevillning, och i sti derna till 62: med 957 rdr 50 öre i bevillning; influtna minuteringsoch utskänkningsafgifter hafva uppgått under år 1870 på landet till 7,017 rdr 22 öre och i städerna till 21,285 rdr 66 öre, hela beloppet under perioden för landet och städerna utgör 156,253 rdr 16 öre. Skolväsendet. Från nistan alla trakter ilinet förspörjes, att folkskoleviäsendet alltmera utvecklats och förbättrats, i samma mån insigter och nit hos lärare och lärarinnor till följd af ändamålsenliga undervisningsanstalter för dessas bildande och tillfälle till uppmuntran genom belöningar tilltagit; ett allt större antal folkskolor med ett i jemt förhållande dertill växande antal lärjungar, en alltmera ordentlig skolgång och barnens efter hand stadgade uppförande ge anledning till grendad förhoppning om en stidse stigande folkbildning. Penningeanstalter. Antalet sparbanker vid 1870 års slut uppgick till 6 med tillhopa 11,345 delegare, innestående behållning jemte grundoch reseryfond m. m. 2,036,072 rdr; år 1866 utgjorde delegarnes antal 7,238 och behållningen 894,046 rdr, hvaraf synes, att dessa inrättningar omfattats med ökadt förtroende. Angående länets brandstodsbolag inhemtas upplysning genom nedanstående uppgifter : 1866: försäkringsbelopp: för byggnader 27,413,940, för Ilösören 19,270,830; ansvarighetsbelopp: för byggnader 30,295,740, för lösören 20,914,580; utbetaldt brandskadeersättningsbelopp: 14,370,08. 19870: försäkringgbelopp: för byggnader 31,206,870, för lösören 21,369,520; ansvarighetsbelopp: för byggnader 34,806,020, för lösören 23 343,070; utbetaldt brandskadeersiättningsbelopp 61.446,34. Sjukoch läkarevården. Vid periodens slut funnos följande sjukvårdsanstalter: nemligen kurhuset, som är gemensamt för staden och länet, som kostat länet under år 1870 7,552 rdr, serafimerlasarettet, för hvilket kostnaden utgjort 9;011rår, Norrtelge lasarett med 13 sängplatser och 4,509 rdr i omkostnader, Östhammars lasarett med 7 sängplatser och 3,165 rdrs omkostnad, Södertelje lasarett med 10 upptagna sängplatser, 4,439 rdrs kostnad samt Löwenströmska lasarettet med 8 upptagna sängplatser, hvilket tillkommit genom donation, af hvilkens afkomst det också hufvudsakligen underbålles. Läkarestaten utgjordes af 5 provinsialläkare, 1 stadsoch lasarettsläkare i hvardera af städerna Norroch Södertelje och den sistnämde derjemte distriktläkare samt dessutom 2 lasarettsoch 3 distriktlikare samt militärläkare i Sigtuna, Vaxholm och vid Drottningholm, 5 djurlikare och 2 sqvadranshästläkare. Bland de inom länet befintliga badanstalter torde den vid Norrtelje befintliga vara den mest basökta; men äfven vid Södertjelje, Dalarö och Furusund synes antalet badgäster vara i ständi, tilltagande. Fattigvården har jemviäl inom detta län, eynnerligast i fråga om städerna, under periodens lopp kräft allt större uppoffriugar. Så utgjorde exempelvis år 1866 antalet fattighjon med full försörjning å landsbygden 2,015 och i etäiderna 84, hvilket år 1870 ökats för landet till 2,449 och för stiderna till 112, fattighjon rmed icke full försörjning å landsbygden belöpte sig år 1866 till 1.741, år 1870 till 2261 och i städerna år 1866 till 104. år 1870 till 122; intomsterna i och för fattigvården hafva dock städse öfverstigit utgifterna; de förra utgjorde för hela länet år 1870 en summa af 151,635 rdr 2 öre, de senare 149,344 rdr 24 öre.