För några dagar sedan talade vi om hvil-
ken uppståndelse här väcktes för några år
tillbaka då det var fråga om att neka ett
obetydligt anslag till durchmarschkostnader,
Man rörde upp himmel och jord derför att
riksdagen utan regeringens medgifvande ville
indraga ett ordinarie anslag. Såsom vi då.
påpekade, gick emellertid saken för sig i
allt lugn och de vådliga följder som före-
spåddes uteblefvo. Man har sedan den da-
gen varit fullt ense om riksdagens rätt att
neka ordinarie anslag, äfven utan regerin-
gens medgifvande, och det har alls icke vi-
sat sig hos riksdagen något begär att före-
taga : väsentliga rubbningar i den ordinarie
riksstaten. - N la
Vi anse oss ånyo böra. påpeka detta fak-
tum, emedan dess tillämplighet på dagens,
sin lösning väntande fråga — om riksda-
gen har rätt att utan regeringens samtycke
rubba ordinarie inkomster — dermed har den
mest påfallande likhet och ungefär samma
argumenter begagnades då som nu. Men vi
antaga. att lika haltlösa som de viasat sig i
afseende å nekandet af anslaget till durch-
marschkostnaderna, lika haltlösa.skola de äf-
ven visa sig nu, ifall frågan om mantals-
pengarne afgöres i enlighet med andra kam-
marens åsigt.
Vitro sålunda att de konservativa bestånds-
lelarne af samhället kunna vara fullkomligt
lugna, äfven om statsutskottet skulle fatta
beslut. att.föreslå gemensam. votering angå-
nde -mantalspengarne: ;
Om man. ger tillbaka på dessa 6 år som
det nya statsskicket varat, skall man finna
att dessa gemensamma voteringar i ingen
mån visat sig samhällsvådliga. Tvärtom
skulle vi tro att de högre anslagen iregeln
varit, de som segrat. , Andra kammarens ma-
joritets ledamöter hafva visserligen, under-
stödde af en fåtalig minoritet från första
kammaren, någon gång lyckats att pruta
ned alltför öfverdrifna anslagsfordringar, men
letta har varit undantag. I regeln hafva
16 högre anslagen segrat. Och hvad som i
vfseende på den risk man skulle kunna löpa
senom att öfverlemna frågan om mantals-
vengarne till gemensam votering betyder
innu mera, är att det ingen enda gång
rändt att andra kammarens majoritet samlat
ig kring voteringspropositioner, i hvilka
unnits någon tillstymmelse till dessa sam-
vällsvådliga resultater, hvilka man tyckes
rö skulle blifva 2n följd deraf att mantals-
pengarne och med tillbjelp deraf äfven sta-
tens. ordinarie inkomster i allmänhet öfver-
lemnades till gemensam votering. Den tanke
om hbos våra konservativa samhällselemen-