att främmande trosbekännare skulle kunna
deltaga i kyrkostämmas förhandlingar rörande
skolväsendet, utan att derför behöfva inblanda
sig i frågorna om den religiösa under zisningen.
Han framställde emellertid icke något yrkande.
Hr Carlen, som biträdt utskottets mening
i afseende å bidragon till presterskapet, un-
derstödde deremot motionärens förslag rörande
rösträtten i fråga om skolangelägenheter. Det
var deremot denna del af motionärens förslag,
mot hvilken hrr Kobnodin och Rundgren
hufvudsakligen vände sig, då de uppträdde för
att tillstyrka afslag å motionen. Båda beto
nade att enligt gällande författningar och sven-
ska folkets föreställningssätt folkskolan är före-
trädesvis en religiös undervisningsanstalt, och
det skulle innefatta den största motsägelse
och våda att låta främmande trosbekännare
deltaga. i förhandlingarne om den svenska kyr-
kans religiösa angelägenheter, till hvilka folk-
skolan således mäste hänföras. Hr Kolmodin
ansåg frågan om dessa afgifter vara underord-
nad mot den om statskyrkans förhållande till
trågan om religionsfriheten och trodde att rätta
vägen för denna stora angelägenhets tidsenliga
ordnande ej vore någon annan än stiftande af
en dissenterlag, hvartill han hoppades att 1873
års riksdag skulle taga initiativ, då under lop-
pet at nästa år kyrkomöte hålles och således
det hinder för frågans upptagande, som under
denna riksdagsperiod förefunnits, icke längre
stode i vägen derför. Kammarens beslut i
enlighet med lagutskottets afstyrkande mening
fattades utan votering.
Hvad lagutskottet tillstyrkt i afseende på
församlingarnes rätt att bestämma
klockares aflöning,
eller att en skrifvelse måtte aflåtas till rege-
ringen med begäran om en utredning af frå-
gan och en proposition derom till nästa riks-
dag, godkändes utan diskussion af andra kam-
maren, som äfven, dock efter en längre de-
batt, biföll det skrifvelseförslag, som lagut-
skottet föraslagit måtte till k. m:t aflåtas med
begäran om förslag till ändring af gällande
stadganden i fråga om skyldighet att
bygga och underhålla vägar och broar,
hvilken fråga bragts på tal genom motioner
i andra kammaren af hrr Öla Andersson,
Sven Håkansson och Hielm. Det var enlast
hr Helander, som motsatte sig skrifvelsen, på
den grund att den 1869 i samma ämne aflåtna
skrifvelse nu vore föremål för arbete i civil-
departementet. Skritvelsen beslöts dock på
yrkande, utom af motionärerna, af hrr Ribbing,
Engman, Key, Edström, Sparre, Lars Pehrs-
on i Hjulsta, Johan Jönsson, Östman, Sven
Nilsson i Efveröd, Uhr, Jöns Pelwsson och
Törnfel:. Motionärerna hade äfven velat lägga
underhållet af brovägar på kommunerna, men
detta förslag blef förkastadt med 81 röster
mot 47.
Första kammarea åtskildes kl. 10 i lördags
qväll, men andra kammaren ej förr än kl. 12
på natten.