att främmande trosbekännare skulle kunna deltaga i kyrkostämmas förhandlingar rörande skolväsendet, utan att derför behöfva inblanda sig i frågorna om den religiösa under zisningen. Han framställde emellertid icke något yrkande. Hr Carlen, som biträdt utskottets mening i afseende å bidragon till presterskapet, understödde deremot motionärens förslag rörande rösträtten i fråga om skolangelägenheter. Det var deremot denna del af motionärens förslag, mot hvilken hrr Kobnodin och Rundgren hufvudsakligen vände sig, då de uppträdde för att tillstyrka afslag å motionen. Båda beto nade att enligt gällande författningar och svenska folkets föreställningssätt folkskolan är företrädesvis en religiös undervisningsanstalt, och det skulle innefatta den största motsägelse och våda att låta främmande trosbekännare deltaga. i förhandlingarne om den svenska kyrkans religiösa angelägenheter, till hvilka folkskolan således mäste hänföras. Hr Kolmodin ansåg frågan om dessa afgifter vara underordnad mot den om statskyrkans förhållande till trågan om religionsfriheten och trodde att rätta vägen för denna stora angelägenhets tidsenliga ordnande ej vore någon annan än stiftande af en dissenterlag, hvartill han hoppades att 1873 års riksdag skulle taga initiativ, då under loppet at nästa år kyrkomöte hålles och således det hinder för frågans upptagande, som under denna riksdagsperiod förefunnits, icke längre stode i vägen derför. Kammarens beslut i enlighet med lagutskottets afstyrkande mening fattades utan votering. Hvad lagutskottet tillstyrkt i afseende på församlingarnes rätt att bestämma klockares aflöning, eller att en skrifvelse måtte aflåtas till regeringen med begäran om en utredning af frågan och en proposition derom till nästa riksdag, godkändes utan diskussion af andra kammaren, som äfven, dock efter en längre debatt, biföll det skrifvelseförslag, som lagutskottet föraslagit måtte till k. m:t aflåtas med begäran om förslag till ändring af gällande stadganden i fråga om skyldighet att bygga och underhålla vägar och broar, hvilken fråga bragts på tal genom motioner i andra kammaren af hrr Öla Andersson, Sven Håkansson och Hielm. Det var enlast hr Helander, som motsatte sig skrifvelsen, på den grund att den 1869 i samma ämne aflåtna skrifvelse nu vore föremål för arbete i civildepartementet. Skritvelsen beslöts dock på yrkande, utom af motionärerna, af hrr Ribbing, Engman, Key, Edström, Sparre, Lars Pehrson i Hjulsta, Johan Jönsson, Östman, Sven Nilsson i Efveröd, Uhr, Jöns Pelwsson och Törnfel:. Motionärerna hade äfven velat lägga underhållet af brovägar på kommunerna, men detta förslag blef förkastadt med 81 röster mot 47. Första kammarea åtskildes kl. 10 i lördags qväll, men andra kammaren ej förr än kl. 12 på natten.