-— Stockholms-Nyheter. Lördagen den 6 april 1872. Årets 97:te dag. Återstå 269 dagar. Månen går upp kl. 5,37 f. m. Namn: Wikhelm, i fornnordiska språket ilialmur, af vile, behaglig, och hialmur, Im: den behaglige, bjelmprydde mannen. Wilhelm var biskop i Roeskilde på Seed under konung Sven Estridsens tid; dog 1076. 0: Märkliga händelser den 6 april. striden mellan svenska allmogen och danskarne vid Upsala. Då bönderna förnummo att Christina Gyllenstjerna så manligen försvarade Stockholm mot Christian Tyrann, grepo de öfverallt till vapen. Förstärkte af en skara bergsmän ryckte de äfven mot Upsala, och långfredagen den 6 april 1520, i det förskräckligaste yrväder, angrepo de med stormande hastighet sjelfva danska hufvudlägret. Srögloppet (berättar Strinnholm) slog danskarne i ögonen och förskämde krutet, få att de icke kunde bruka siva skjutgevär. Den mjuka snön fastklibbades under hiisstfötterna, så att hästarne föllo omkull med sina ryttare. Då gjorde den svenska pål-yxan och de förfirliga pilarne ett förskräckligt nederlag bland fienden: många danska tädlingar, flere stridbara höfdingar föllo, och Otto Krumpe sjelf blef sårad af tvenne pilar. Hela danska styrkan hade kunnat nedgöras, om svenskarne haft erfarne och krigekonnige anförare, som förstått att göra bruk af segern; nu åter, gedan de slagit fienden, spridde de sig omkring: en del inträngde i staden och plurdrade, andre, bver de träffade en fiende, grepo honom an cch kämpade, den ene skingrande sig hit, den andre dit. Då samlade de danske härförärne sina slagna hopar, anföllo nu i sin ordning de kringspridda bönderna: många af dem nedgjordes, en del uppbrändes i en tegel-lada och gomlige omkommo i vattnet. : kungörelse utfärdad angående jemkning i riksståndens privilegier, så att hvarje svensk man, till hvilken klass af medborgare han räknas må, hlef berättigad att förvärfva och besitta fast egendom och jord inom Svea rike, på land och i stad, af hvad natur som helst, och åtnjuta densamma tillhörande förmåner emot uppfyllande af dermed förknippade skyldigheter. Bland annat frånsade sig härigenom ridderskapet och adeln sin uteslutande rättighet att besitta och förvärfva säterier, detta egentligen till förmån för bondeståndet, som haft största bördan af det föregående kriget.