tion vidrördt. Framställde ej något yrkande.
Medelst votering, som utföll med 87 röster
mot 42, och i hvilken minoriteten röstade för
hr Engmans reservation, blef utskottet3 förslag
förkastadt.
Den pankt, som förordade afslag å motioner
om införande af per-capita-omröstning vid val
till kommunala befattningar, godkändes här-
efter, hvaremot kammaren afslog den tredje
punkten, innefattande förslag i sammanhang
mad förenämda ändring i andra punkten.
Någon diskussion föreföll äfven om fjerde
punkten med hemställan om afslag å hr Gu-
meelii motion om införande i städerna af en
tregradig skala vid val till stadsfullmäktige
på sätt i motionen närmare utvecklas. Sedan
hr Gumeeli1s, understödd af hr O. Wikström,
yrkat bifall till sin motion, men utskottets
förslag förordats af her Ltibbing och Sparre,
godkändes äfven detsamma med 67 röstor
mot 42.
Den gamla frågan om ändring i förordnin-
gen om pastors sjelfskritfvenhet till
ordförandebefattningen i skolrådet
hade äfven i är dragits under riksdagens pröf-
ning, genom motioner at hrr Per Nilsson i
Kulhult, Lars Ersson och O. Nilsson, af hvilka
den förste föreslagit att skolrådet måtte få
rätt att inom sig utse ordförande och vice
ordförande, en åsigt som lagutskottet äfven
omfattat och i detta syftemål föreslagit nödig
ändring af 22 23 och 25 af hithörande förord-
ning. Äfven om denna punkt uppstod en
lång öfverläggning i andra kammaren, cme-
dan flera af dess ledamöter motsatte sig den
föreslagna ändringen såsom ännu icke af be-
hofvet påkallad. Dessa voro hrr Rundgren,
v. Geijer, Almqvist, E. J. Ericsson, Lithner,
af Schmidt och Abr. Rundbäck. De före-
nade sig om det förslag, som af hr Faxe väck-
tes vid 1868 års riksdag och som första kam-
maren i år upptagit som sitt beslut, eller att
konsistorium skulle utse ordförande, om pastor
eller hans ställföreträdare vore dertill odugliz
eller af laga skäl hindrad att åliggandet full-
göra. Do sökte göra troligt, dels att försam-
lingarnes pastorer ingalunda förverkat förtro-
endet, emedan skolans utvockling hufvudsak-
ligast vore en följd af deras nit för folkupp
lysningens spridande, dels att skolan ännu icke
intagit en sådan ställning att hon utgör en
skiljemur mellan pastorn och församlingen,
dels att intresset hos pastorerna skulle ansen-
ligt svalna, om man vidtoge förändringen, dels
att något missnöje ej råder öfver den nuva-
rande anordningen.
Mot denna argumentation och till försvar
för utskottets förslag uppträdde uttörligast
her Ribbing och Hedin. Den förre kritiso-
rado det.af motståndarne omfattade förslaget
och framhöll att, dot vore, i. presterskapets
eget intressd att en ändring blefve vidtagen,
ty derigenom undanröjdes :en anledning till
ogynsam stämning mot pastorerna, utan act
deras ställning till skolan unuderginge någon
förändring, ty de som nitälskade för skolans
nyttiga arbete skulle i alla händölser bli ord-
förande i, skolrådet, och såsom valda dertill
finge de en mycket angenämare ställning än
nu och äfven större handlingsfrihet. Hr He-
din karakteriserade motståndarnes förslag så-
söm en blott och bar frontförånäring, Hvilken
skulle lemna det nuvarande förhållandet all
deles ostördt, och heldre än att medverka till
någat sådant borde den nuvarande bestäm.
nmelsen bibehållas. Skulle intresset hog pasto-
rörna minskas genom den föreslagna ändrin-
gen, så innebure ju detta ganska tydligt, att
hufvudsaken för dem icke är skolundervisnin-
gen, utan ordförandeplatsen jemte dermed före-
nådt förmynderskap; ty äfven efter förändrin-
gen har ja pastor sjelfskrifvenhet till leda-
motskap i skolstyrelsen, Att missnöje med
fen nuvarande anordningen förefinnes måste
väl vara visadt genom de motioner om ändring,
hvilka vid hvarje riksdag under en lång följd
af år blifvit väckta. Folkskoleinspektörernas
Berättelser innehålla inga omdömen om pasto-
rernas verksamhet såsom skolstyrelserias ord-
förande, hvadan intet stöd för deras bibehål-
de vid sjelfskrifvenheten blifvit af dessa
pektörer gifvet; och lika litet är folkskolans
utveckling under senare åren något:bevis för
presterskapets; intresse eller för dess berätti-
gande att uteslutande i sin hand ha ledningon
af allt som rör kommunens skolväsende, ty
man kan säga att detta gått framåt trots pre-
sterna lika väl som genom dem. E
I debatten stodo på. denna sida i
Anders Persson, Sam, Johnsson, Törnfelt,
Uhr, som åvförde exempel från sin hembygd
på pastorer, som varit intresserade och icke
iätresserado, för skolan och hvad vorkan dotta I
övat på församlingens skolväsende, Sven
nilsson i Östersiöf, hvilken intygade att flera
personer för honöm örkänt, att deras ställning.
skulle bli vida angenämare, om de voro valda
ordförande i stället för sjelfskrifna, Carl
Ifvarsson, Johan Jönsson och Lars Ersson,
Utan votering blef förslaget slutligen bifallet.
Denna utgång är sålunda en kraftig opiuions-
yttring bådö mot det nu rådande förhållandet
oph. mot föj ammarens hoslut...,..o- sex
I afseende på . så :
kompetensvilkor till kyrkorådsbefattning
hade utskottet med sådana, som. blifvit för
nesligt brott tilltalade och som förklarats för-
listiga medborgerligt förtroende m. m,
nmanställt kyrkoförsamlingens redovisniogs-
skyldige och aflönade betjente, hvilka icke
höller skola kunna väljas till ledamöter af
kyrkorådet. Hr Hedin fann deöna samman-
ställning med rätta vara förskräcklig och ut-
talado den förhoppning att något dylikt ej
skulle komma i fräga, när saken nästa gång
kommer under behandling, hvari hrr Hielm
och Jöns Rundbäck instämde, den senare
med den upplysningen att kyrkolagen till
kyrkoförsamlingeas betjente räknar biskopar,
konsistorio ledamöter, pastorer etc.
Sista punkten i betänkandet, med förslag
till skrifvelse till regeringen i anledniog af
hr Ehrenborgs motion öm närmare bestim-
melso af hvad i kommunalförfattningarne me-
nas med
kommunens gemensamma hushållsangeliä-
genheter, ,
framkallade. slntligen. sept i lördags qväll en
läng öfverläggning.. Mot den föreslagna skrif-
velsen uppträdde hrr Asker, Rivbing, Nils
Tamsohn NKP Milopnm I ÖIotarsläf nah