Carlo och hindrar honom att fortsätta åt ven-
ster). Kapten! Jag bar följt efter er ända från
slottet. Tillåt att jag talar till er, som om jag
hade den äran att vara er vän. Hvart tänker
ni väl gå, blek och nedslagen, som ni är? Om
ni vill följa mitt råd, så tag into ett steg till åt
det der hållet, .
Carlo. Jag tackar er, men det är juss min
väg ... Jag skall uppsöka någon som bor vid
stora torget.
Tremouille. Åh, der uppföres ett skådespel,
som ni gör bäst i att icke se. Vänta hellre på
någon afsides gata till dess stadsportarne öppnas.
Jag har två raska hästar gom vänta mig der...
Carlo. Jag tackar er af hela mitt hjerta,
men jag kan inte mottaga ert anbud... Grefren
af Rysoor är död!
Tremouille. Jag vet det!
Carlo. Men hans enka vet det inte, Det är
min pligt att underrätta henne derom... Och
när det är gjordt... återstår mig ännu mycket
att uträtta här i Brissel.
Tremouille. Åh! Det gör mig ondt, att jag
då måsto säga er farväl!
Carlo. Farväl! (Ämnar gå åt venster.)
Miguel (hejdar Carlo). Hvarthän?
Carlo. Till det stora torget...
Miguel. Ni kan inte komma fram don här
vägen...
Carlo. Inte det?
Miguel, Nej, inte förr än fångarne passerat
här förbi!
Tremowille (till Carlo). Nå, då får ni ändå
lof att stanna med mig!
(Larm och rörelse utanför.)