gjälen i sammansvärjningen,.., Han skall be-
känna ,.. äfven om han dör under tortyren.
Delrio, Ja, det måste han!
Alla. Nå, den der dvinnan... hans hustru?
Vargas. Vi funno henne här inne äfdånad
liggande på golfvet. Då vi ville tvinga henne
att lemna palatset, upphäfde hon så höga klago-
rop, att vi fruktade att er dotter, donna
Rafaöla , . . . .
Albå (lifligt). Min dotter! Hon har väl ingen-
ting hört i natt?
Vargas. Det tror jag inte,.. Der kommer
hennes läkare.
Alba. Det är bra! Hvar är grefvinnan
Rysoor? ring i
Vargas. Hon väntar derute.
Alba, Låt henne komma in,
Vargas. Ja, nådig horre! (Vargas och Delrio
gå ut.)
Andra scenen.
Alba. Alberti. Dolores (håller sig i fonden,
blek och lyssnande under samtalet med Alberti.)
Alba (skyndar mot Alberti; mildt och oroligt).
Ah, mäster Alborti! Hur är dot med vår sjuk-
ling? i
Alberti. Natten har varit bättre, än jag vågade
hoppas,
Alba (trycker Albertis hand). Tack! Tack,
för en så glad underrättelse! Hon har således
ingenting hört ...?
Alberti. Nej, lyckligtvis into! — Men. jag
vill inte dölja för er, att alla dessa förberedel-
ger... ni vet... göra mig ängslig för donnä