gjälen i sammansvärjningen,.., Han skall bekänna ,.. äfven om han dör under tortyren. Delrio, Ja, det måste han! Alla. Nå, den der dvinnan... hans hustru? Vargas. Vi funno henne här inne äfdånad liggande på golfvet. Då vi ville tvinga henne att lemna palatset, upphäfde hon så höga klagorop, att vi fruktade att er dotter, donna Rafaöla , . . . . Albå (lifligt). Min dotter! Hon har väl ingenting hört i natt? Vargas. Det tror jag inte,.. Der kommer hennes läkare. Alba. Det är bra! Hvar är grefvinnan Rysoor? ring i Vargas. Hon väntar derute. Alba, Låt henne komma in, Vargas. Ja, nådig horre! (Vargas och Delrio gå ut.) Andra scenen. Alba. Alberti. Dolores (håller sig i fonden, blek och lyssnande under samtalet med Alberti.) Alba (skyndar mot Alberti; mildt och oroligt). Ah, mäster Alborti! Hur är dot med vår sjukling? i Alberti. Natten har varit bättre, än jag vågade hoppas, Alba (trycker Albertis hand). Tack! Tack, för en så glad underrättelse! Hon har således ingenting hört ...? Alberti. Nej, lyckligtvis into! — Men. jag vill inte dölja för er, att alla dessa förberedelger... ni vet... göra mig ängslig för donnä