äasytbande Iindringar 1 avskyilliga strafibestämmelser för förnyad stöld, föreslagna i motionsväg af hrr Carlen och Ilierta. Som utskottet tillstyrkt bifall 1:ll det hufvudsakliga af hvad motionärerna furoslagit och ingen af kammarens ledamöter hade något att häremot erinra, så uppstod härom ingen öfverläggning, utan godkändes utskottets homställan: att riksdagen måtte för sin del besluta en för fattning, hvarigenom stadgas att 11 2 i strafflaja 20 kap. skall erhålla följande förändrade lyBegår någon andra gången stöld, må tiden för det straffarbete, hvartill han för den gerning gjort sig skyldig, ökas med högst två är, . Nn Begär någon tredje gången stöld, ökes tiden för etraffarbetet med högst fyra år utöfver hvad för den goörning fi sta gängen följa bör. Kommer han åter fjerdo gången eller oftare, dö mes till straffarbete från och med fyra till och med tio år; dock må, der omständigheterna äro synnerligen mildrande, tiden för straffarbetet till tyå år nedsättas, Inträftar fall, som i 6 2 nämnes, då må till straffarbete på lifstid dömas. Inbrott utan tillgrepp skall lika med stöld anses i fråga om förhöjning. af straff, efter ty nu sagdt är. Samma lag vare om rån eller försök dertill, der sådant förut begånget är af den, som för stöld eller inbrott straftas skall Denna ändring är sålunda af båda kamrarne beslutad. 4 Iogen diskussion uppstod heller om den punkt i samma utlåtande, hvari utskottet tillstyrker att hr Tjernlunds motion om : dödssträffets upphäfvande. ej måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda. Ingen cnuda röst böjde sig mot denna åsigt i samma kammare, som för några få år sedan förklarade sig önska att, dödsstraffet skulle ur vår strafflag utstrykas! Den fråga, hvilkens behandlivg tog mesta tiden i anspråk under aftonsammanträdet, var don af hr Per Nilsson i Kulhult föreslagna ändringen i sättet för folkskoleinspektörers utnämnande, Motionären hade hematällt att förslaget till dessa befattningars tillsättande hädanefter måtte få upprättas af landstingen och ej, såsom hittills skett, af konsistorierna, samt att inspektörerna måtte åläggas att till landstingen öfverlemna årsberättelse om sin verksamhet. Kammarens nndra tillfälliga utskott hado på anförda — ganska lösliga — skäl tillstyrkt att detta förslag måtte afslås, men mot denna utskottemajoritetens mening bade hier Adlersparre, S. Magnusson, 4. Persson och Nordenskiöld reserverat sig, påyrkande bitall till hvad motionären föreslagit, såsom egnadt att befordra skolväsendets utveckling. Understöljande den af motionären och utskottsreservanterna uttalade äsigt, uppträdde, utom dessa, hr Ola Jönsson i Kungshult, Sam: Johnsson, Gumwlius, Asker, Carleny Uhr, Granlund och Törnfelt, hvilken senare böriade berätta historier för kammaren om huru en folkskoleinspektör i hans ort försökt pietisterera skollärarne och lyckats få en vurmig, men afbröts just som ban var bäst i farten af vice talmannen; som under aftonen ledde förhandlingarne, med uppmaning att hålla, sig till ämnet, hvilket stäfjade talarens ifver att sätta kammarens -skrattmuskler i rö: relso. Utskottsmajoriteten vann medhåll af htr Dalm och Ljunggren, men sedan ecklesiastikministern, hr Wene berg, törklarat .att han ansåg den gjorda framställningen så billig att. den borde bifallas, förkastade kammaren utan votering utskottets mening och biföll motionen, Bankoutskottets memorial med förslag att efterskänka en del af den skuld, hvari kassa skrifvaren A, Bagge kommit till riksbanken i följd af kronofogden GCagners förfalskningar, godkändes, liksom förut af första kammaren, i lördags afton äfvon af den andra utan anhan öfverläggivg än att hr Törnfelt yrkade återremiss i syfte att hr Bagges hela skuld måtte afskrifvas, på hvilket yrkande kammaren emellertid ej fäste något afseonde, Konstitutionsutskottets memorial med föreslagen ändring af 11 öch 12 22 rogeringsformån, angående behandlingon af ministeriela mål, gaf slutligen avledning till en kort öfverläggHing, På samma skäl, som anfördes i första kammaren mot ändringen, eller att föreningsakten ligger hinder i vägen för vinnande af det mål, hvartill utskottet velat komma, nemligen hela statsrådets höronde i frågor om afhandlingar och förbund med trämmande makter, yrkade hr Ljunggren afslag. Den norska grundlagen innehåller, tvärtemot vår, ätt alla protokoll, äfven regeringsärenden, skola för konstitutionsutskottet framläggas; men då nu svenska grundlagen uttryckligen -bestämmer, ätt protokoll rörande de ministeriela målen.skola hemliga hållas, gunde don af utskottet föreslagna grondlagsändriogen leda dertill, att vi på omvägen genomnorska riksdagen kunde få kännedom om hvad vi icke bordo veta. — Hr Ehrenborg beklagade dels att riksakten skulle vara så bristfällig, att hinder i densamma förefinnas mot: förbättringar i det ena af de förenado rikenas grundlagar, dels att första kammaren genom sitt hastiga och oväntade afslag af ändringsförslaget, hvarom varit öfverläggning vid flera riksdagar och hvilket förklarats vara af behofvet påkalladt, alldeles afklippt frågans lösning för ytterligare en valperiod. Om första kammaren i stället, på grund af de yppade praktiska svårigheterna, äterförvisat memorialet till utskottet, hade dotta utan tvifvel kunnat påfinna utvägar att undanrödja hinären. Som saken. än. stod önskade talaren dock att andra kammaren såsom ett godkännande af principen måtte bifalla hvad utskottet föreslagit. Efter kortare ytt