ir OC. G. Morner yrkade buall härtill med
uteslutande af sista momentet, eller vilkoret.
Såsom motiv anförde talaron, att då ett un-
derstöd af 30 rdr synbarligen vore on alltför
otillräcklig bjelp för de behöfvande, det borde
få bero af k. m:t att för hvarjo särskilt fall
bestämma beloppet. Hr LDL. af Ugglas upp-
lyste visserligen att den ifrågavarande punk-
ten tillkommit på grund ef ett af k. m:t sjelf
till statsrådsprotokollet gjordt tillägg, men se-
dan hr Mörner yrkat votering, utföll denna
till fördel för hans förslag med 41 röster
mot 34.
EE Penston för lektor Aunlins enka,
Härtill bade k. m:t föreslagit ett årligt be-
lopp at 300 rdr, men utskottet hade, med hän-
seende till den jemförelsevia korta tid af 17
år, hvarunder lektor Aulin varit i det allmän-
nas tjenst anställd, icke avsett sig kunna undor-
stödja förevarande framställning. Hr statsrådet
Wennerberg bemötte detta utskottets skäl ge-
nom att framhålla sin öfvertygelse att Icktor
Aulin genom ihärdighet och skicklighet i sitt
kall under dessa 17 år gjort sig tillräckligt
förtjent at det allmännas taeksamhbet, äfven
om man kunde bortso från do många arbeten,
med hvilka han riktat vår skol-litteratur, och
för hvilka utlandets största filologer gifvit ho-
nom sitt fulla erkännande. Talaren visste att
hola den pekuniära vinst hr Aulin skördat för
dessa sina arbeten ej uppgick till mera än
1,200 rdr, samt att enkan tillika med trenne
minderåriga barn var anvisad att lefva af rän-
tan på ett kapital af någa tusen rår, hvilka
den aflidnes medlärare sammanskjutit genom
offontliga föreläsniogar. IHrr Arrhentus, Beck-
man, Henning Hamilton, Funck och Berg-
8tedt talade i samma anda och med den fram-
gång, att kammaren beslöt att, med afslag af
utskottets afstyrkande, bifalla k. m:ts förslag.
Alla öfriga puakter i utlåtandet biföllos utan
diskussion,
Anslag för upprensning af åtskilliga vatten-
drag inom Norrbottens län.
Statsutskottets hemställan att riksdagen
måtto anhålla det k. m:t behagade dels låta
genom sakkunniga personer verkställa under-
sökningar om lämpligasta sättet att genom upp-
rensning af de särskilda vattendragen inom
Norrbottens län försätta dem i sådant skick,
att staten må kunna tillgodogöra sig sina inom
nämda län befintliga skogstillgånger, och i så-
dant afseende uppgöra planer och kostnads-
törslag samt dels anvisa, för bestridande af
kostnaderna härför, ott anslag af 15.000 rdr,
gillades af kammaren efter on kort diskussion
mellan her CO. G. Mörner och v. Kock, hvilka
talade för afslag, samt hrr Funck, Ros och C.
Ekman, hvilka yrkade bifoll. ,
Andra kammaren sysssclsatte sig till en bör
jan med statsutskottets utlåtande rörande
beräkningen af statsverkets inkomster,
och blef allt hvad utskottet häri, i öfverens-
stämmelse med k. mits proposition, förosla-
git af kammaren bifallet, till största delen
utan diskussion. Härigenom har andra kamma-
ren beräknat jernvägstrafik medlen till 8,450,000
rdr, hvaremot företa kammaren upptagit be-
loppet tilt endast 8,000,000 rdr; om denna
fråga kommer alltså gemensam votering att
ega rum.
Rörande utskottets i bilaga till förenämnda
utlåtande afgifna förslag, att riksdagen måtte
besluta is
upphörande af mantalspenningarne
uppstod en ganska intressant öfverläggning,
som upptog hela den öfriga delen af samman-
trädet på förmiddagen. För bifall till försla-
get uppträdde hrr Dufva, Appeltofft, John
Ericson, OC. Ifvarsson, Gustaf Johnsson; J.
Rundbäck, Jonas Jonasson, Ola Jönsson,
Key, Sven Nilsson i Östorslöf, Posse, Hjelm,
Jöns Pehrsson och F. Petersson, af hvilka
den förstnämnde i synnerhet fäste sig vid
frågans konstitutionella -gida och ingick i be-
svarande af gjorda invändvisgar mot riksda-
gens rätt att utan k. m:ts hörande upphäfva
ordinarie inkomstskatter, hvilkon rätt talaren
ansåg vara alldeles gifven, För att visa detta
redogjorde han för gcundlagens stadgande i
hithörande fall.
Denna riksdagens rättighet ifrågasattes af
br statsrådet Wern, som till stöd för sin
uppfattning äfven åberopade samma grund-
lagsstadganden, i hvilka han såg en annan me.-
ning än hr Dufva. Emellertid ansåg han all-
deles olämpligt att grundlagstolkning göres
till föremål för diskussion i kamrarne, hvar-
för han ej ville inlåta sig djupare i smnet.
8å mycket ville han dock säga, att enligt hans
uppfattning riksdagens uteslutande befogenhet
endast sträckte sig till den extra crdwmarie
ekatteregleringen, Ur samma synpunkt be-
traktades frågan af hrr Rundgren och Man-
nerskantz, hvilken sistnämnde på det bestäm-
daste protesterade mot detta riksdagens an-
epråk och kallade detsamma ett brinnämne,
inkastadt. i den nya representationen, för att
rubba samhällsbyggnadens fogningar. Häri in-
stämde hrr Dahm och Tenger. j
Från statsrådsbänken yttrade sig vidare stats-
rådet Alströmer och hr justitiestatsministern, af
hvilka den sistnämnde, med anförande at ett
utlåtande, som af 1834 års konstitutionsut-
skott blifvit afgifvet i anlodning af olika upp-
fattning mellan borgarståndet och dess talman
beträffande ständernas dispositionsrätt öfvor
de ordinario anslagen, sökte ådrlägga, att grund-
lagen aldrig ansetts medgifva riksdagen denna
rätt. flr Alströmer framhöll särskildt de prakti-
ska svårigheter, som möta borttagandoafmantals-
pengarne, af hvilka dels kurhusafgiften, dels en
del kommunala umgälder bero. Samtliga statsrå-
den förordade i stället bifall till den -af rege-
vsinsen föreslagna nNnedsättningen at skvddsaf-