Åosesssmsss— OO
Svenskar i Amerika.
Isidor K. skrifver från Neworleans till
Göteborgs-Posten:
En hr Malmros från Skåno lemnado Sverige
för omkring 25 år sedan och gjorde derefter un-
der de första åren vidsträckta resor i Sydamerika,
I Kalifornien har han halftannat år varit s 1-
satt med att söka guld, hvilket han fanni till
ligt stor mängd för att kunna göra sig några glada
Mr på platsen. Han reste derefter hit ner till
Södern och idkale Handel i kompani med ett par
amerikanare, men tvangs slutligen af brist på
rörelsekapital att slå igen butiken och lyckades
för ett par år sedan stt erhålla en ganska lönande
befattning, som han ännu innehar, i stadens tjonst
Hr Malmros är nemligen City Assessor och har
såsom sådan till åliggande att värdera hrr fastig-
hetsegares egendomar. Då jag för honom uttryckte
min förundran öfver att en svensk kunde erhålla
ett dylikt embeto i denna stad, fick jag veta att
han här i allmänhet antages tillhöra den stora
tyska nationen. Tyskarne kommo en vacker dag
öfverens om att en eller ett par af deras borde in-
väljas bland herrarne i City Hall, och så kastade
de sina röster för hr M., som tackade och tog
emot. Denne hr M. som tycks taga sin verld lätt
nog och älska att se glada menniskor omkring sig,
berömmes för en uppoffrande hjelpsamhet mot ny-
komna och i förlägenhet stadda svenskar. Han
talar om att snart göra ett besök i Sverige, der
han, bland andra slägtingar, eger en bror i Lands-
krona och en brorson i Göteborg
Hr E. F,. Schmidt från Stockholm är väl
kant och allmänt aktad inom härvarando af
werld. Han anlände till Neworleans 1832 och er-
höll en tid derefter plats på ett handelskontor för
att slutligen såsom skeppsmäklare och intressent
i flera industriella och merkantila företag, öppna
ett större sådant för egen räkning. Hans affärs-
ställning lär strax före kriget ha berättigat honom
stt nämnas bland börsens förnämsta män, på samma
gång som hans fördelaktiga utseende och utmärkta
umgängesskick gjorde honom eftersökt af alla till
den finaste societeten hörande familjer. Mon dels
fonom kriget och dels genom mindre hederliga
ompanjoner har han på senaro ären beröfvats
största delen af den förmögenhet som en gång var
hans. Sina gamla vänners aktning eger han dock
qvar. Howard Association är en I Neworleans
sedan ungefär ett tiotal at år existerande förening,
som gjort till sin uppgift att bispringa dem, som
bär angripas af gula febern, Denna association
räknar endast (till ett begränsadt antal af 30) mera
frarastående min såsom medlemmar och åtnjuter
ett anseende. större än någon annan dylik Hr E,
F. Schmidt är och har under många år varit dess
Er Han torde nu vara vid omkring 60 ärs
lder; är Fint mad en fransyska och oger flera
barn, af hvilka en dotter är gift och bosatt i Toxas,
Hans hus har länge varit kändt såsom ett af do
göstvänligager och att han kan vara en artig värd
ar jag sjelf varit 1 tillfälle att iakttaga. De flesta
af hans slägtingar (bröder och brorsbarn) äro bo-
2nde i Stockholm.
Waldemar A. Taln är namnet på en äldre
man, som lemnade Sverige år 1833 och for till
Newyork, der han arbetade såsom husbyggare un-
der ett års tid, hvarefter han begaf sig till New-
orleans och derifrån 1836 till Mexiko; förtjenade
der så mycket penningar, att 1.200 dollar ännu
befunnos i hans ficka då han på höston 1837 äter
inträffade i Stockholm, der hans föräldrar voro
posatta och hvarest han trädde i äktenskap under
föresats att för alltid stanna hemma i Sverige.
Men enkling redan 20 dygn efter brölloppsdagen,
ätervände han, efter 8 månaders vistande i fäder-
neslandet, till Newyork; uppehöll sig der till 1840,
då han styrde färden till Neworleans och dorifrån
8 år derefter till Mexiko, men blef af der pågå-
ande krigsoroligheter tvungen att återvända hit
1846 för att vid ett påföljande år förnyadt besök
på den gamla Platsen: finna hela sin egendom;
Faestadels bestäend: af byggnadsvirke o. dT bort-
stulen och förstörd a! sförrymda, obängda slafyars,
såsom han sjelf uttrycker sig. Efter att år 1853
ha begifvit sig till Newyork och derstädes arbotat
såsom bildhuggare, anlände han åter till Newor.
.cahs 1857, då Jan uppsatte egen vorkstad på
samma plats som han ännu beb r och hvarest han
sedermera uppbyggt ett större tvåv prins stenhus
Hr Taleo är en af Neworleans skickligaste och
mest anlitade bildhuggaro Hans arbeten, till
hvilka han mestadels sjelf utfört ritningarne, pryda
mänga af härvarande förnämsta kyrkor och teatrar,