Åosesssmsss— OO Svenskar i Amerika. Isidor K. skrifver från Neworleans till Göteborgs-Posten: En hr Malmros från Skåno lemnado Sverige för omkring 25 år sedan och gjorde derefter under de första åren vidsträckta resor i Sydamerika, I Kalifornien har han halftannat år varit s 1satt med att söka guld, hvilket han fanni till ligt stor mängd för att kunna göra sig några glada Mr på platsen. Han reste derefter hit ner till Södern och idkale Handel i kompani med ett par amerikanare, men tvangs slutligen af brist på rörelsekapital att slå igen butiken och lyckades för ett par år sedan stt erhålla en ganska lönande befattning, som han ännu innehar, i stadens tjonst Hr Malmros är nemligen City Assessor och har såsom sådan till åliggande att värdera hrr fastighetsegares egendomar. Då jag för honom uttryckte min förundran öfver att en svensk kunde erhålla ett dylikt embeto i denna stad, fick jag veta att han här i allmänhet antages tillhöra den stora tyska nationen. Tyskarne kommo en vacker dag öfverens om att en eller ett par af deras borde inväljas bland herrarne i City Hall, och så kastade de sina röster för hr M., som tackade och tog emot. Denne hr M. som tycks taga sin verld lätt nog och älska att se glada menniskor omkring sig, berömmes för en uppoffrande hjelpsamhet mot nykomna och i förlägenhet stadda svenskar. Han talar om att snart göra ett besök i Sverige, der han, bland andra slägtingar, eger en bror i Landskrona och en brorson i Göteborg Hr E. F,. Schmidt från Stockholm är väl kant och allmänt aktad inom härvarando af werld. Han anlände till Neworleans 1832 och erhöll en tid derefter plats på ett handelskontor för att slutligen såsom skeppsmäklare och intressent i flera industriella och merkantila företag, öppna ett större sådant för egen räkning. Hans affärsställning lär strax före kriget ha berättigat honom stt nämnas bland börsens förnämsta män, på samma gång som hans fördelaktiga utseende och utmärkta umgängesskick gjorde honom eftersökt af alla till den finaste societeten hörande familjer. Mon dels fonom kriget och dels genom mindre hederliga ompanjoner har han på senaro ären beröfvats största delen af den förmögenhet som en gång var hans. Sina gamla vänners aktning eger han dock qvar. Howard Association är en I Neworleans sedan ungefär ett tiotal at år existerande förening, som gjort till sin uppgift att bispringa dem, som bär angripas af gula febern, Denna association räknar endast (till ett begränsadt antal af 30) mera frarastående min såsom medlemmar och åtnjuter ett anseende. större än någon annan dylik Hr E, F. Schmidt är och har under många år varit dess Er Han torde nu vara vid omkring 60 ärs lder; är Fint mad en fransyska och oger flera barn, af hvilka en dotter är gift och bosatt i Toxas, Hans hus har länge varit kändt såsom ett af do göstvänligager och att han kan vara en artig värd ar jag sjelf varit 1 tillfälle att iakttaga. De flesta af hans slägtingar (bröder och brorsbarn) äro bo2nde i Stockholm. Waldemar A. Taln är namnet på en äldre man, som lemnade Sverige år 1833 och for till Newyork, der han arbetade såsom husbyggare under ett års tid, hvarefter han begaf sig till Neworleans och derifrån 1836 till Mexiko; förtjenade der så mycket penningar, att 1.200 dollar ännu befunnos i hans ficka då han på höston 1837 äter inträffade i Stockholm, der hans föräldrar voro posatta och hvarest han trädde i äktenskap under föresats att för alltid stanna hemma i Sverige. Men enkling redan 20 dygn efter brölloppsdagen, ätervände han, efter 8 månaders vistande i fäderneslandet, till Newyork; uppehöll sig der till 1840, då han styrde färden till Neworleans och dorifrån 8 år derefter till Mexiko, men blef af der pågåande krigsoroligheter tvungen att återvända hit 1846 för att vid ett påföljande år förnyadt besök på den gamla Platsen: finna hela sin egendom; Faestadels bestäend: af byggnadsvirke o. dT bortstulen och förstörd a! sförrymda, obängda slafyars, såsom han sjelf uttrycker sig. Efter att år 1853 ha begifvit sig till Newyork och derstädes arbotat såsom bildhuggare, anlände han åter till Newor. .cahs 1857, då Jan uppsatte egen vorkstad på samma plats som han ännu beb r och hvarest han sedermera uppbyggt ett större tvåv prins stenhus Hr Taleo är en af Neworleans skickligaste och mest anlitade bildhuggaro Hans arbeten, till hvilka han mestadels sjelf utfört ritningarne, pryda mänga af härvarande förnämsta kyrkor och teatrar,