De skånska stenkolen.
Kropps aktiebolag borrar för kols uppsö-
kande icke blott vid Raus (der det rykt-
bara 8-fots-lagret anträftats), utan ock vid
Bjuf, omkring 1!2 mil öster om Bjuf. Der
har på 119 fots djup anträffats ett stenkols-
lager af 1,3 fots mäktighet. Af det der-
ifrån upptagna kolet har professor Edlund
inlemnat ungefär 1 kubiktum mindre bitar
och smulor till bergsskolan i Stockholm för
undersökning. Efter verkställd undersökning
har öfver dess resultat afgifvits följande
embetsutlåtande:
Utdrag ur Bergsskolans Profbok:
Gaf vid profning i degel:
Hygroskopiskt vatten . ... Su procent.
Obrännbara gaser ...... Djia
Brännbara gaser . . ..... 25,13
Kol ..s.ss ss ort rr 61 07
Aska ..... ss... cs 3,56
Summa 100,00 procent.
Kolen sintrade ej det minsta vil glödg-
ning i sluten degel. Askan, ljusgrå, nära
hvit, hållande i form af syror 0,15 procent
fosfor och omkring 1 procent svafvel.
Kolets egentliga vigt 1,ss; dess absoluta
värmekraft (Berthiers metod) 0,74.
M Stockholm den 26 februari 1872.
- Petter Östberg.
Det torde böra upplysas, att fosforn och
svaflet icke äro beräknade i procent af
stenkolen, utan af askan, hvilken blott utgör
omkring 3!(2 procent af kolens bestånds-
delar, och således förefinnas i en ytterst
ringa mängd i jemförelse med uti de flesta
andra slags stenkol.
Så snart den af professor Blomstrand verk-
ställda analysen af de vid RBaus funna flöt-
serna ankommer, skall densamma blifva
meddelad.