De skånska stenkolen. Kropps aktiebolag borrar för kols uppsökande icke blott vid Raus (der det ryktbara 8-fots-lagret anträftats), utan ock vid Bjuf, omkring 1!2 mil öster om Bjuf. Der har på 119 fots djup anträffats ett stenkolslager af 1,3 fots mäktighet. Af det derifrån upptagna kolet har professor Edlund inlemnat ungefär 1 kubiktum mindre bitar och smulor till bergsskolan i Stockholm för undersökning. Efter verkställd undersökning har öfver dess resultat afgifvits följande embetsutlåtande: Utdrag ur Bergsskolans Profbok: Gaf vid profning i degel: Hygroskopiskt vatten . ... Su procent. Obrännbara gaser ...... Djia Brännbara gaser . . ..... 25,13 Kol ..s.ss ss ort rr 61 07 Aska ..... ss... cs 3,56 Summa 100,00 procent. Kolen sintrade ej det minsta vil glödgning i sluten degel. Askan, ljusgrå, nära hvit, hållande i form af syror 0,15 procent fosfor och omkring 1 procent svafvel. Kolets egentliga vigt 1,ss; dess absoluta värmekraft (Berthiers metod) 0,74. M Stockholm den 26 februari 1872. Petter Östberg. Det torde böra upplysas, att fosforn och svaflet icke äro beräknade i procent af stenkolen, utan af askan, hvilken blott utgör omkring 3!(2 procent af kolens beståndsdelar, och således förefinnas i en ytterst ringa mängd i jemförelse med uti de flesta andra slags stenkol. Så snart den af professor Blomstrand verkställda analysen af de vid RBaus funna flötserna ankommer, skall densamma blifva meddelad.