som det är nödvändigt för staten att fortsätta
; på skuldsättningens väg för att få inkomster.
,! Bättre hade varit, om staten användt nu till-
fälliga öfverskott till afbetalning af sin gäld.
De, som talade för nedsättningen, invände
häremot, att afgiften ingalunda vore för den
mindre bemedlade så litet kännbar, då debet-
sedeln för en ensam person, alla atgiftar sam-
manlagda, uppginge till icke så ringa belopp,
helst om familjen bestod af flere medlemmar
och ofta husfadern ensam är den som arbetar.
Medvetandet att man bidrar till fyllande af
statens behof beror icke på afgiftens belopp,
ach det vore nu icke fråga om att alldeles
afskaffa densamma. För öfrigt vore begrep-
pen numera så utvecklade, att litet hvar visste
att man jemväl genom de indirekta skatterna
bidrager till statsbehofvens fyllande. Hr Gri-
penstedt ansåg det skulle hafva varit klokt, om
regeringen väntat ännu ett år för att se, om
de goda konjunkturerna fortfore, och han ville
icke heller medgifva att skyddsafgiften vore
den skatt, som först borde afskaffas; lastpen-
ningarne hade i detta fall afgjordt företräde;
men trots dessa och flera betänkligheter skulle
tal. foga sig i att bifalla k, m:ts förslag.
Särskildt betonade hr finansministern, att,
enligt hans åsigt, den skattelindring, som
medför en minskning i debetsedeln, kommer
den mindre bemedlade vida säkrare och be-
stämdare till godo än en så obetydlig minsk-
ning i tullafgifterna som den, hvilken skulle
ega rum, om man genom en tullnedsättning
endast åsyftade att åstadkomma en minskning
i statsinkomst af den här i fråga varande
summan af 600,000 rdr. Dessutom finge icke
förbises att lindringar tid efter annan medgif-
vits på alla andra grupper af skattetitlar, men
att på 30 år ingen nedsättning skett i denna
afgift. En sådan borde derföre nu beviljas,
då tillgångarne sådant medgåfve.
Efter diskussionens slut blef frågan, genom
votering med 125 röster mot 44, åtterremitte-
rad till utskottet. Dessförinnan voterades om
kontraproposition, som utföll så, att regerin-
gens förslag erhöll 58 töster, men yrkandet
om återremiss deremot 113.
Sedan andra kammaren afgjort frågan om
lastpenningarne, hvarom här ofvan finnes en
redögörelse, sysselsatte den sig under afton-
sammanträdet, som räckte till kl. 12 på natten,
med åtskilliga af dess tillfälliga utskott be-
handlade ärender. Så upptogs en stund med
frågan om sättet för
publikation om skatteköpta kronohemman.
Tredje tillfälliga utskottet hade, i anledning
af hr Bexelii motion, tillstyrkt en skrifvelse
till regeringen med begäran om åläggande för
konungens befallningshafvaade att, der sådant
köp cger rum, genast låta underrätta möjligen
varande födorådstagare i sådant hemman eller
nybygge, på det denne må Vid domstol genom
inteckning kunna bevara sin rättighet. Sedan,
bland andra, hrr Sparre och Almqvist visat
att en skrifvelse i den föreslagna formen omöj-
ligt kunde leda till det åsyftande ändamålet,
men något i den väckta frågan ändock borde
göras, blef betänkandet återförvisadt till ut-
skottet för nytt skrifvelseförslags uppsättande,
Samma öde drabbade samma utskotts utlå-
tande öfver hr Westerdals motion om att sta-
ten måtte vidkännas
fattigvårdsomkostnaderna
för sådan svensk undersåte, hvilken öfver ett
år vistats i Norge och der kommit fattigvården
till last. Denna utgång föranleddes af hrr
Martin och Sparre, hvilka ådagalade bristerna
i utskottets förslag till skrifvelse i berörde
syfte:
Förändrade vilkor för försäljaing, till för-
tärlng på stället, af vin, öl, kaffe eller an-
åå dra icke spirituösa drycker.
Denna fråga, som vid flera föregående riks-
dagar Varit orsak till så många och långa öf-
verläggningar, har i år bringats på tal af hr
ÅA. Andersson från Kopparbergs län, som derom
väckt motion. Tredje tillfälliga utskottet hade
föreslagit en skrifvelse till regeringen i samma
syfte, som motionären angifvit, dock med för-
bigående af flera af hans framställda önsknio-
gar. Denna skrifvelsö mötte motstånd af Kirr
Injttkens, Sven Nilsson i Österslöt, Ola Jöns-
son och Jöns Pehrsson; emedan den stred mot
näringsfrihetens grundsats, men försvarades
deremot ur sedlighetens och ordningens syn-
punkt af hrr-Åstrand;-Sparre; Edström; Sven
Fieson i Efveröd, Bergström, LIsss O,
arsson, II. J. Jricsson; Almqvist, J. E,;
Johansson och FEnglander, af hvilka lock
några yrkade återremiss i syfte att få skrif-
velsen omredigerad. Vid anställd votering blef
emellertid utskottets -skrifvelseförslag oförän-
dradt godkändt med 100 röster mot 53; som
voro för afslag. Utskottets förslag har föl-
jande lydelse: - : 3
att riksdagen för sin del ville besluta att uti
underdånig skrifvelse till kungl. maj:fanhålla,
det kungl; maj:t täcktes låta vidtaga sådan för-
ändrad Söstärnmolse fofvannämda kungl. för-
ordning af den 7.:december 1866 2 1 mom. di
att ansökning om rättighet till försäljning, till
förtäring på stället af öl, dricka, porter, kokadt
kaffe, to och rchokolad: eller andra icke spiri-
tuösa drycker, med undantag af vin, skall gö-
ras ålandethos kommunalämdens ordförande
i örten) samt i stad hos magistraten .depegr
säljningen skall ega rum; att resolution öfver
ansökan alltid skall afgifvas, i förra fallet ef-
ter öfverläggning inom kommunalnämnden och
då utan lösen, men då den meddelas af ma-
gisträt emot den lösen, som för bevis öfver in-
gifna handlingar i allmänhet stadgad är; samt
att den, som erhållit i fråga varande rätt
till försäljning å landet, ej må vara berättigad
sig deraf begagna förr, än han derom gjort an-
mälan hos länsmannan i orten med uppgift på
ået ställe, der försäljningen skall ega rum.
Öfriga afgjorda ärenders
Utan diskussion godkände andrå kammaren
hvad bankoutskottet i sitt memorial nr 7, i
anledning af 1871 års revisorers framställning,
tillstyrkt, nemligen att ur riksbankens täken-
skaper måtte helt och hållet uteslutas åtskil-
liga inom linien sedan år 1829 förda fordrin-
a Dh om EE rt ol bee i rn jön JA fota frn Ain TK Lå ET år TÅ en ben Naga åt
fe, så. nl SV i 1 Jagt Ob OR KVA
Ni