sätlbande UU JaV,VVv rar forordades ar hr UL.
G. Mörner, hvilken fortfarande hyser föga
förtroende till skarpskytteinstitutionen och bland
annat ånyo påminde om nuru föga den frivil-
liga beväpningen i Frankrike hade motsvarat
de förhoppningar, man fästat vid den under
det senaste kriget. Af samma tanke var hr
von Koch, som gerna ville bevilja det äskade
anslaget, om han finge någon garanti för,
att dessa penningar skulle användas till det
ändamål, han uteslutande ansåg vara det nöd-
vändigaste, nemligen till skjutöfningar. Ohe-
fen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet
Weidenhielm, försäkrade kammaren att ansla-
oe hufvudändamål alltid varit och skulle för-
lifva befrämjandet af dessa skjutöfningar, och
herr Abelin törklarade, att hvad som under
diskussionens förlopp andragits såsom bevis
på det svalnande intresset för skarpskyttesa-
ken, eller de många kårernas upplösning, i
sjelfva verket kunde anföras såsom bevis på
.ett stigande intresse, i det att de flesta af
dessa upplösta föreningar organiserat sig till
8, k. skjutgillen. För bifall till utskottets till-
styrkande talade vidare herrar af Klint, OC. A.
Raab, Ehrensvärd och Stråle.
Exercishus för Ufgardet till häst.
Till uppförande af en sådan byggnad hade
k. m:t äskat för år 1873 ett extra anslag af
32,944 rdr 52 öre, men utskottet hade ej an-
sett sig böra tillstyrka bifall till sagda fram-
ställning. Hr Weidenhielm uppträdde först
och förordade k. m:ts förslag, anmärkande,
bland annat, att, då lifgardet till häst städse
varit ansedt, såsom ett mönsterregemente för
vårt kavalleri, det vore orättvist, om denna kår
skulle vara det enda af våra garden, söm sak:
nade de fördetar ett särskillt exercishus med-
förde. I samma syfte yttrade sig hrr v. Koch,
af Klint, Monigomery-Cederhjelm, G. af
Ugglas samt Lagerberg, hvilken senare be-
stred: möjligheten af ett af hr Skogman fram-
kastadt förslag, att de redan befintliga exercis-
husen kunde begagnas äfven af lifgardet till
häst. För utskottets förslag talade hrr Funck
och Stjernblad. Vid anställd votering segrade
k. m:ts framställning med 58 röster mot 39.
Anslag till ordnande. af ett husaretablisse-
ment i Landskrona.
Utskottets afslag på ifrågavarande framställ-
ning segrade, efter begärd votering, med 56
röster: mot 37, sedan hrr af Klint, C. G.
Mörner och Stjernblad understödt nämda af-
slag och hrr Abelin, Weidenhielm och E. af
Ugglas talat för k. m:t proposition.
Öfriga punkter i utlåtandet godkändes utan
diskussion.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts
utlåtande nr 2 angående
Enkesäten i: Hallands och Bohus län,
förut bifallet af audra kammaren, hvarom skrif-
velse föredrogs, beslöt första kammaren, på
förslag af. hr Fåhreus, att hänvisa till ett
tillfälligt utskott, hvilket skulle väljas vid
nästa plenum.
Samma Kammaresg andra tillfälliga utskott
batänkande nr 47om :
Ändring rörande expeditionslösen
hänvisades till behandling af samma utskott,
på förslag af hr C. G. Mörner.
Kammaren åtskildes I 10 8 m.
Andra kamtfaren var under hela samman-
trädet på förmiddagen sysselsatt med vehand-
ling af frågan om
nedsättning af den personliga skyddsafgiften,
föreslagen; som bekant, af regeringen, men
afstyrkt af bevillningsutskottet, mot hvilken
utskottets åsigt de flesta af ledamöterna från
andra kammaren emellertid reserverat sig.
Första kammaren afslog i torsdags denna re-
geringens proposition. om skattelindring med
betydlig majoritet.
Under debattenz.i andra kammaren visade
det sig tydligt att sympatierna hos det betyd-
ligt öfvervägande flertalet voro för skattened-
sättningen och mot utskottets mening. Då
emellertid ett par andra frågor rörande skatte-
lindringar, nemligen ifrågasatt borttagande af
sast- och mantalspengarne, ännu lågo oafgjorda,
ville de talare, som önskade framgång åt re-
geringens förslag, förordadt af reservanterna i
utskottet, återförvisa utlåtandet för att vinna
tid och möjligen innan det återkomme hinna
behandla nyss nämnde ärender: De talare,
som yttrade sig i denna riktning, voro hrr
Rylander, Eoribick, Joh, Jönsson, P. Olsson
från Helsingborg, Jonas Jonasson, C, J.
Bengtsson, Törnfelt, Edlund, Mankell, Per
Nilsson i Espö, P. Pettersson, Englander,
Hjelm, Mannerskantz, And. Johansson, Gran-
Zund, Uhr, Jöns, Pehrsson, Carl Ifvarsson,
Per Nilsson i Kulhult, Åke Andersson och
Kjellman, hyarförutom - det kungl, törslaget
försvarades i ett längre anförande af statsrå-
det Wern. Ett par talare, hir Törnfelt och
Woglander, ville att steget skulle tagas fullt
ut, eller att hela denna kapitaionsskatt
skulle försvinna. Deremot bekämpades försla-
gåt af brr ÅA. Rundbäck, Kolmodwn, J. Geijer,
Ribbing, Almqvist, Wennerus och Rundgren,
Argumenten voro å ömse sidor hufvudsak-
ligen desamma, gom förekommo vid frågans
wehandling i första kammaren och hviika å
ömse sidor förekomma i betänkandet. Försla-
gets motståndare ansågo afgiften föga tryckande
och dess bibehållande lämpligt, bland annat af
det egondomliga skälet att densamnia innefat-
tade en påmännelse till hvar och en, som
erladg densamma, om hans ställning såsom
medborga e och medlem af samhället, hvar
förutan de fleste talare på denna sida ansågo,
att nedsättningar i tullafgifter å nödvändig-
hötsvaror innefattade vida större lindringar för
de- mindre bemedlade och dessutom skulle
verka välgörande i Vida större kretsar, emedan
1e komme äfven dem tillgodo, somäro så fat-
tiga, att de alldeles icke betala några direkta
afgifters Det anmärktes äfven åsom något