dringsegaren skref och departementsarkitekten, den nu ätven anklagade, Bourguignon attesterade, hvarefter beloppet utbetaltes af departementskassan. Detta skedde redan 1859. — En annan gång gjorde kejsaren och kejsarinnan, vid en resa till Cherbourg, ett besök på några timmar i Evreux, hvarför kostnaderna upptogos till 55,000 frank, af hvilken summa ungefär hälften verklien hade blifvit utgifven, — 1864 var en stor reatursutstillning anordnad i Evreux, hvarvid tillika åtskilliga festligheter förekommo. Prefekten fann härvid tillfille att låta af olika personer utställa icke mindre än sexton talska riikningar, som attesterades dels af personer, som nu äro hans medbrottslingar, dels af andra, som han narrade dertill, och hvarpå ban tillsammanlagdt skall ha gjort sig en förtjenst af 60,000 frank. Den i moraliskt hänseende mest graverande anklagelsepunkten är likväl den, hvarigenom han uppgifves ha för sina egna behofförskingrat n hjelpsmedel, insamlade af den allmänna vilgörenheten för att understödja nödlidande arbetare, söm under den genom amerikanska kriget uppkomna bomullskrisen 1861 voro utan arbete. Det genom allmänt understöd. den kejserliga familjens gåfvor och enskilda bidrag insamlade beloppet uppgick till 585,860 frank, hvaraf:213,861 frank icke blifvit använda i enlighet med det afsedda ändamålet. Riäkenskaperna härom äro mycket svåra att reda. En stor del har blifvit användt för vissa allmänna företag, en annan del synes ha stannat i prefektens ficka. Sluuli gen beskyller anklagelseakten de la Motte för att hafva tagit mutor samt för åtskilliga andra förbrytelser. — 100 vittnen äro tillkallade f allmiinna åklagaren och 50 af den anklagade och hans advokat, Lachaud. Bland de senare anmiirkas amiral La Roncidre le Noury och finansministera Ponyer-Quertier. -— Hela pariserpressen har skickat refereuter till Rouen. De la Motte r, säger telegrammet, blek men synes mycket lugn. kattens OO OTÖRRIEXKEXRRIE— OO TEE