Hvad vi i denna tidning för sistlidne onsdag yttrade i anledning af konstitutionsutskottets anmärkning mot statsrådets samtliga ledamöter för beslutet att utan riksdagens eller rustoch rotehållarnes hörande bestämma högsta rekrytåldern till 25 år, genom hvilket beslut en ändring skett i knektekontrakterna och rustoch rotehållarne tillskyndats en ökad börda, kallar Nya Dagligt Allehanda en Sömklig advokatyrt och tillägger, att grundlagen uttryckligen angifver att anledningen till anmärkningen ovilkorligen pekar på regeringsformens 106 S, som handlar om tillsättande af riksrätt för att döma i saken, och ej på 107:de 2, som lägger afgörandet i riksdagens händer. Vi vilja icke göra Nya Dagligt Allehanda samma beskyllning, utan äro mycket benägna till det antagandet att vår kollega fört sin bevisning af fullaste öfvertygelse, liksom vi kunna försäkra att förhållandet varit med oss, men vi äro icke fria från den föreställningen att det gått Dagligt Allehanda vid begrundandet af de båda 22, liksom det går med en sjukling, som söker råd i en läkarebok, nemligen att de första sjukdomssymptomer, han der finner beskrifna, tillämpar han på sig sjelf. För den händelse att uppgiften, att samtlige statsrådsledamöter äro föremåi för anmärkningar, öfverensstämmer med verkliga förhållandet, vill det synas oss tydligt och klart att 106 3 icke kunnat åberopas, emedan der står: Finner utskottet att någon statsrådets ledamot, eller någon för tillfället förordnad föredragande4 etc etc, och längre ner, eller i klämmen: då skall konstitutionsutskottet en sådan under tilltal af justitieombudsmannenX etc ete. I den 107 8 åter talas det om statsrådets ledamöter samfäldt eller en eller flera af dem. Vi ansågo oss förra gången icke behöfva anmärka detta, då hvar och en, som läser de båda 22 och vill jemföra dem med 29 2 2 mom. riksdagsordningen, der samma skils nad äfven finnes uttryckligen uppdragen mellan de olika sätten för bedömandet af anmärkningar mot regeringshandlingar, icke borde kunna förbise denna omständighet. Grundlagens bud skola, som kändt är, efter deras ordalydelse tolkas.