Från Utlandet. Furst Bismarck har förelagt förbundsrådet ett lagförslag, på grund af hvilket i statens tjenst anställda embestmän icke få bedrifva affärer, inochafva flera tjenster eller. åtaga sig för tjensten främmande uppdrag, för hvilka åtnjutes ersättning. Särskildt framhåles, att de hvarken skola få tillhöra aktiebolags kontrollråd eller styrelse. De liberala tyska tidningarne öfverensstiämma i att anse historien om ett tillimnadt mordförsök mot furst: Bismarck för en polisfantasi. Från Berlin skrifves, att polackarne, i anledning af Polens för 100 år sedan inträffade, delning, stiftat en föreniug till folkbildningens -befordrande, samt att erkebiskopen i Posen nu förbjudit sitt presterskap att ingå i denna förening. Nationalrådet i Bern vidhåller i allo sitt första beslut röragde förbudet mot jesuiterorden och! mot inrättande af nya kloster, liksom ock återställande af fordna sådana. Rådet har vidare fattat det beslutet att jurydomstolar skola införas inom hela förbundet. Egaren till tidvingen Vest Sussex Gazette har från John Bright fått mottaga ett ganska intressant bref, i. hvilket denne uttalar sina åsigter om pressen och dess inflytande. Bland annat yttrar han i det Rochdale den 23 januari 1872 daterade brefvet: Hr Cobden visste hur mycket beror på en fri och intelligent press. Jag tror, att man i främsta rummet har att tacka tidningspressens frihet för de stora meningsombyten i många stora frågor, hvartill man för närvarande är vittne här i landet, I all stillhet åvägabringar han en af de vigtigaste och —. jag hoppas det — välsignelserikaste förändringar. Nya tidningsföretag i oerhörd mängd hafva uppstått och gamla hafva utvidgats; tidningarnes litterära karakter har höjt sig och tonen i allmiänhet är afgjordt bättre än förr. Allt hvad vi fordom vid vär agitation för en fri press förutspådde har slagit io och ingenting af hvad de räddaste befarade har inträffat i följd af vår seger. Engelska regeriagen har för nästa finansår af Underhuset bogärt för flottans behof 9,508,149 pund, hvilket är 281,807 pundmindre än förra året. Under kommunalregeringen var en vid namn Grelier inrikesminister för någon tid. Han räddade sig medelst flykten från Paris den 24 maj 1871. Men regeriogens himnande öga, som ständigt vakar, har uppspanat honow 1 ett jesuiterkloster i Meudon, tätt utanför hafvudstadens portar. Ilär var han chef för det vigtiga inrikesdepartement som kallas köket. Upptäckten af honom föranleddes deraf att polisen uppdagat, det en tiggare, som ofta aclsade på i jesuiternas kök, var en förklädd person som hade varit maire i ett af Paris distrikter under kommunens daga;