UVIDLA MKALLIINAITU DORAMUV HIN alvTU I UTN frÖa från medkammaren, Utrikesministern framträdde äfven der med den förklaringen att han ej hade något egentligt emot den uppgjorda fördelniogen af anslagen ehuru han helst had2 sett att ingen vidare sådan blifvit gjord. Den indragning af 3,400 rdr, som blifvit gjord å anslaget till öfvergående utgitter, kunde, nu ej sägas hafva någon grund i landets betryckta ställning, hvilken vid föregående tillfällen kunnat motivera indragning. Den måste således bero på någon fruktan att medlen skulle illa användas, men, ehuru tal. ej hade rätt att begära något förtroende för sin person, ansåg han det dock väl hastigt att en indragning gjordes innan man visste huru medlen af honom saulle användas. Han slutade med att begära bifall till k. m:ts pro position om ett öfvergående anslag af 40.800 rdr. Sedan hr L. af Ugglas förordat utskottets förslag, såsom öfverensstimmande med riksdagens beslut, och C. G. Mörner yttrat sig mot öfverflyttandet på fjerde hufvudtiteln af anslaget till militärattacher, på den grund att, om det qvarstode på dea tredje, kunde till dessa platser nämnas vare sig en svensk eller en norrman, hvilken som befunnes lämpiigast, anställdes votering mellan utskottets förslag och utrikesministerns, dervid detförra bifölls med 52 röster mot 46. Hvad som i gårdagens sammanträden inom båda kamrarne för öfrigt ådrog sig största uppmärksamheten och föranledde längre öfverläggningar var statsutskottets betänkande om utfärdandet af 4-proc. statsobligationer. Utskottets hewmställan om att, mot fonde rade statsobligationer i svenskt mynt å ett sammanräknadt nomivelt belopp af 24,000,000 rdr samt löpande med 4 proc. ränta, ofördröjligen upplägga ett lår hvilket skall, efter hvarje år verkställd ut. vamg, amorteras under loppet af högst 40 år, m. fl. hithörande bestämmelser, blef i alla dess olika delar af första kammaren bifallen. sedan mot densamma åtskilliga anmärkvingar tramställts af hr H. Hamilton, Wallenberg, v. Koch och Nordström, hvilka senare yrkade återremiss, hvaremot utskottets förslag försvarades af hrr Stjernblad, Skogman, Funck, C. Ekman och Almqvist. I andra kammaren biträddes utskottets förslag af htr Gumqwlius, Liss O. Larsson, Posse, C. G. Hierta, Fock och John Ericson. Mot utskottets förslag, .hufvudsakligast med anmärkviog mot utlottningssystemet, som ansågs förkastligt, talade hrr Jöns Rundbäck, RibDing och Leijer. Vid anställd votering seg rade emellertid äfven här utskottets förslag med 114 röster mot 20, som: voro emot utlåniogen. Ändring af 29 3 regeringsformen hade blifvit af kovstitutionsutskottet föreslagen att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. Ändringen, som åsyttar att bereda sådan ändring af kyrkolagen, att rättighet lemnas lekmän deltaga i biskopsoch erkebiskopsval, blef af båda kamrarne god känd, i första utan, i andra med diskussion, hvilken dock ej ville taga någon fart, då motståndet ganska .lamt och snart sagdt å dragande kall fördes af vice talmannen, hr Manmnerskantz, samt hrr Litlmner och Sjöberg. För bifall uppträdde hrr P. Nilssoni Espö, P. Olson från Helsingborg, Hierta, Uhr, Ehrenborg, Gummlius och Sven Nilsson i Österslöf. Hr Gunnarssons gamla motion om särskild bestämmelse rörande permitterad riksdagsmans arvode, af konstitutionsutskottet äfven denna gång dömd till döden, afsomnade stilla i båda kamrarne, sedan dock motionären i andra kammar ren först hållit ett litet liktal och hr Sven Nilsson i Österslöf tillrsdt en bädd af rosor och törnen åt den afsomnade att hvila på. Andra kammaren : biföll slutligen sitt andra tillfälliga utskotts gillande af hr C.A. Jönssons motion om enkesiäten I Hallands och Bohuslän, hvilket gillande formulerats:i ett skrifvelse: förslag till regeringen, äfvensom af hr Jöns Anderssons motion om ändring i förordningen den 30 november 1855 : rörarde expeditionslösen, i hvilket afseende kammaren för sin del äfven beslöt att aflåta skrifvelse till regeringen. Ny motion väcktes vid sammanträdets sluts i andra kammaren af hr J. Bundbäck om ändring af 16 8 riksdagsordnivgen. Till sist föredrogos i kammären, några sjukdomsintyg och två permissionsansökningar. Hr talmannen: Hr Magous Johnson beglr )0 dagars ledighet från riksdagsgöromålen. Hr Gumcelus: Då ioga skäl äro anförda, yrkar jag att ansökningen måtte afslås. Hr Hans Larsson: Då sökanden icke är här, vill jag upplysa hvad jag vet; det är just ingenting, endast att han från en sin granne fått ett bref att han skulle komma hem. Det är hvad jag vet. Permissionen bifölls utan vidare, men så föredrog talmannen en-permissionsansökning af den nyss uppträdande hr Hans Larsson. Hr Gumelius: Jag har ej hört några skäl och kan ej bifalla. Hr Hang Larsson: Jag har visserligen ej lyckan att kunna förebära sjukdom eller dödsi a a