att använda sin mannaålder under den simpla
sysselsättningen att försälja kramvaror i
smått eller att mödosamt nöta en bokhålla-
res pulpet, hellre än att lära ett handtverk,
som kunde förskaffa dem manlig styrka,
helsa och oberoende. I verkligheten är
detta af föräldrarne valda sätt att få fram
barnen i verlden det minst sannolika för
att deras önskningar skola blifva uppfyllda,
ty tillgången af kandidater till kontorister,
bodbetjenter o. s. v. blir allt mer och mer
öfverfylld, medan å andra sidan behofyet
af verkligt dugliga handtverkare är långt
större än tillgången. Landets och dagens
skriande behof är dugligt arbete; den fader,
som underlåter att uppfostra sin son för ett
nyttigt handtverk samt att tillse det han
lär det helt och hållet, gör honom förden-
skull en sorglig orätt och utsätter sig för
att mycket bidraga till att föröka den stora
mängden af onyttiga och beroende, om icke
lastfulla, medlemmar af samhället. Man
ser i fängelseföreningens nyligen utgifna
berättelse, att af 14,595 fångar, som år
1867 voro inneslutna i 30 staters straff-
anstalter i Amerika, hade 77 procent, eller
ett antal af öfver 10,000, aldrig lärt något
handtverk, Detta förhållande gifver en vig-
tig lärdom åt dem, hvilkas skyldighet def
är att uppfostra sina söner och döttrar för
lifvets verksamma pligter4! — (G. H. T.)
Rn NN RN r TT läge 3 ae RR