mRRV — Innan vi ännu noga och omständligt granskat dessa sex andra modeller? frågade Reinhold förvånad. — Jag för min del har tillräckligt betraktat dem, sade geheimerådet. De äro alla sex lika goda eller lika dåliga. Hade icke denna ominösa porträttlikhet funnits hos den sista gruppen, så skulle jag ha gifvit den min röst, ty den är verkligen skön. Men nu afhåller jag mig i stället från att rösta, ty, som sagdt, denna första grupp kan jag icke ftillerkänna priset. Den är alltför bristfällig i utförandet, och jag måste fästa afseende derpå, huru mycket eljest dess sköna, kristliga motiv tilltalar mig. — Just för detta motivs skull ger jag den första gruppen min röst, utropade professor Etterbach beslutsamt. — Äfven jag! — Äfven jag! instämde de fyra andra professorerna. Reinhold var den yngste; det tillhörde derför honom att yttra sig sist. Han steg upp och sade med högtidligt allvar: — Jag skänker den icke min röst, och jag protesterar i skönhetens, rättvisans och smakens namn mot den dom ni här fällt. — En protest, som emellertid icke lär hjelpa er stort, sade professor litterbach med en axelryckning. Vi äro fem, som röstat på gruppen n:o 1. Den har således segrat; ty den har majoriteten för sig.