landen under den sista tiden allt tydligare
framgår att han mer och mer närmar sig til
Internationalen men mindre fäster sig vid den
republikanska formen än vid hufvudsaken, at
nemligen göra ett krig utan förskoning mot
presterna och samhället i dess närvarande
form — Garibaldi har nyligen aflåtit ett förslag
till en demokratisk kongress. Han yttrar deri:
Den nuvarande tiden tillbör, till nationens
o!ycka, monarkien, presterna och privilegiet.
För att åstadkomma en bättre framtid före-
slår generalen en sammanslutning mellan älla
de föreningar, som ha sambällets, och den ita-
lienska familjens moraliska och materiela hö-
jande till ändamål och hvilka nu, såsom fri-
murarne, arbetareföreningarne, de demokrati-
ska, rationalistiska och understödsföreningarne,
arbeta hvar och en för sig och under särskilda
ledare. För alla dessa samfund ha bärskilda
kongresser med skiljaktiga program blifvit före-
slagna, och dessa vill nu Garibaldi förena till
en. Vid denna borde den politiska frågan lem-
nas mera åt sidan och behandlingen deraf upp:
skjutas till bättre tider, hvaremot de rationela
och sociala frågor, som erbjuda möjligheten
till en lösning, företrädesvis borde afgöras.
Man borde slutligen på förhand förvissa sig
om en betydlig majoritet af de olika italienska
föreningarne samt Äfven mottaga utländska
föreningar, som vore litvade at samma id6er,
Senare underrättelser.
Franska krigsministern förklarade den 30
januari bestämdt inför nationalförsamlingens
initiativutskott, att regeringen på inga vilkor
kund2a ingå på att upphäfva belägringstillstån-
det i Paris. Regeringen måste vara väpnad
mot det bonapartistiska partiet, som vore
mycket verksamt, och mot de liberala kommu-
nalisterna; men man skulle icke begagna sig
af belägringstillståndet för att göra nya arreste-
ringar. Regeringen gynnade principielt amne-
sti, men ansåge att krigsrätterna först borde
afsluta fångarnes förhörande, Detta skulle
inom två månader vara afslutadt och amnestin
kunde sedan utsträckas till alla mindre brotts-
liga. General Cissey uppgaf, att hittills 19,222
fångar blifvit frigifna och 3,743 dömda; 2,045
sitta qvar i fängelserna.
Under ett sammanträde i Paris Jockey-
klubb den 30 januari fordrade hr de Lareinty
att alla i klubben varande preussare skulle
utvoteras. Han nämde särskildt en major
Schichler. Efter en stormig öfverläggning
förföll frågan. I Marsecille hölls den 30
januari ett möte, hvari deltogo stadens
mest inflytelserika invånare, och tecknades på
stället 399,833 frank; som öfversändegs till
prefekten för att användas till de ockuperade
departementens befrielse. En central-national-
subskriptionskomitå bildades för departementet.
I senast ankomna indiska tidningar ogillas
högeligen den sköfling, hvartill engelsmännen
gjort sig saker under expeditionen mot loshais.
Då yttrar t. ex. Bombay Gazette: Vi läsa om,
att den ena byn efter den andra uppbrännes,
jemte ofantliga qvantiteter lifsmedel, som den
fattiga befolkningen samlat till föda under
många kommande månader. Detta förstörelse-
verk tyckes utföras med hänsynslös grymhet,
ehuru det motstånd, som göres mot de engel-
ska truppernas framryckande, är så högst obe-
tydligt, att i sjelfva verket icke finnes någon
fiende för dem att besegra. Tidningen The
Englishman begagnar ännu skarpare ordalag,
Han påstår, att det är ett drag af omensklig
srymhet, ytterst nedsättande för ett hyfgadt
olk att förstöra ett aflägset och isoleradt
olks hela förråd af lifsmedel. Tidningen
The Times of India tycker att den half-
varbariska loshaiexpeditionen och de van-
rettiga förföljelserna mot wahabees komma
tt sätta två outplånliga fläckar på lord Mayös
egering. i