at lagförslaget fortfor, Likväl hado on modifikation i den ursprungliga texten blifvit antagon, så att varor från de franska kolonierna, inkommande i fransk hamn under främmande flagga, äro fritagna från taxetillägget. Högra centern höll i går sitt vanliga eni gkildta sammanträde, hvarvid förekom frågan om utnämnandet af en vice president för republiken. Man visade sig i allmänhet föga benägen . för denna plan, och diskussionerna inom högern och Wtereta högern ha ledt till samma resultat, Venstern är deremot för förslaget, I sjelfva verket beror denna meHingsskilnad lika mycket på en personalsom på en principfråga. När venstern vill nämna hr Grövy, så är dot för att i hans person gifva en ny bekräftelse åt republiken, och det är just för att icke göra detta som högern, oaktadt den personliga aktning man hysor för kammarens president, icke vill antaga honom. På detta håll föredrager man marskalk Mac Mahon, hvars val endast skulle innebära en garanti för ordningens sak utan att vara hvarken en triumf eller ett nederlag för något af partierna. Marskalken vill dock endast i den händelsen att br Thiers uttryckligen fordrar denna uppoffring at honom antaga ett sådant uppdrag, och det är ingen hemlighet att presidenten ej är angelägen att se en vice president vid sin sida. — Sådan är ställningen för det närvarande och det är icke sannolikt att den under den närmaste tiden förändras. En telegrafdepesch från Paris till Konstantinopel väckte under förlidna veckan den högsta bestörtning på sistnämnde ort. Telegrammöt innehöll nemligen att franska banken hade inställt sina betalningar. Man dröjde emellertid icke att konstatera att depeschen var falsk och att en af tjenstemännen vid telegrafen var den brottslige. Men hvilken — det hår man ännu icke kunnat utröna. För att så mycket säkrare betrygga framgången, hade han på samma gång sändt en falsk depesch, som hettes vara kommen trån London, till ett affärshus i Galata. Saken hade blifvit mycket väl planerad och blef lika skickligt utförd. En sträng undersökning pågår och man hoppas upptäcka den brottslige. Vi ha förut omtalat den nationalsubskription, som på initiativ af Moniteur Universel blifvit satt i gång för att genom frivilliga 2åfvor söka åstadkomma de 3,000 millioner, som erfordras för Frankrikes lösköpande från den tyska ockupationen, Förslaget har på många håll blifvit med stor värma omfattadt, de flesta tidningar understödja det med varmhjertade uppmaningar, en centralkomit och en hel mängd lokalkomiter ha bildat sig och äfven regeringen skall, åtminstone officiöst, verka för det bästa möjliga resultats Man hyser derföre, efter hvad vi erfara, i allmänhet mycket goda förhoppningar om utgången — förhoppningar vi beklaga att vi för vår del icke kunna ela. Bland dem som skyndat att lemna bidrag till hyddornas skärf anmärker man nu, såsom alltid, sir Richard Wallace, hvilken skänkt 5,000 frank, — Vi efhålla i detta ögonblick ett telegram från Nancy, som lofvar mycket. Det innehåller, att en kombination för subskriptionen der blifvit funnen, hvilken på en enda dag gifvit ett resultat af 400,000 frank i denna stad. Man hoppas, att i dag eller i morgon ha en million att erbjuda staten. Så snart denna summa erhållits, skola deputerade genast afresa till Paris för att för allmänheten och i synnerhet för pressen utveckla ett system, hvarigenom man hoppas att landet skall kunna erbjuda staten såsom patriotisk gåtva minst 500 millioner. Komiten i Nancy uppmanar alla tidningar att uppskjuta hvarje definitiv uppmaning till allmänheten intill dess saken skall ha blifvit diskuterad med de deputerade från Nancy. Denna depesch är undertecknad af mairen samt medlemmarne af subskriptionskomiten. I sammanhang med denna sak böra vi omnämna, att Paristeatrarne, som på årsdagen af hufvudstadens kapitulation hade ämnat att, såsom ett tecken till den fosterländska sorgen, inställa sina representationer, 1 stället beslubat att ansiåinkomsten deraf till subskriptionen. Tidningen Temps, som har förbindelser med regeringen i Versailles, meddelar följande notis: Man försäkrar oss, att ministrarne, öfvertygade om nödvändigheten af att undvika kri