Om dödsstraffs verkställande å
lifdömde Carl Otto Andersson.
Då, sedan det synts vara k. m:ts mening
att ej vidare låta dödsdomar gå i fullbordan,
den nådeansökan likväl blifvit afslagen, som
ingifvits af ofvannämnde brottsling, är det
behöfligt att göra sig reda för anledningen
härtill och å andra sidan för hvad gom må
tala för att icke i detta fall mer än i an-
dra tillämpning gifvits åt ett stadgande som
Gvarstår i svenska lagen, oaktadt det mot-
svarande upphäfts i många andra stater.
Vi anföra först, efter Naumanns Tidskrift,
följande species facti.
Lifstidsfåpgen Carl Otto Andersson, hvilken
den 20 juli 1871 å straffängelset i Landskrona
mördat sergeanten vid inre bevakningen å fän-
gelset, Ånders Lindh, sökte att af gunst och nåd
blifva förskonad från det dödsstraff, som blifvit
Andersson :ådömdt, och att i stället få umgälla sitt
brott med lifstids straffarbete i cell.
Andersson iär född den 16 april 1840, Af för-
äldrarne lefver endast fadern, s80m är bonde i
stergötland. Andersson har redan före fyllda
18 års ålder föröfvat mord. Han arbetade då
vid Motala mekaniska verkstads afdelning i Norr-
köping. Sedan han någon tid vmit ntsatt för
gyckel och förslämpningar af fagtoriarbetarer
Fagerström, hade sAndersson för att hämnas be-
slutit döda Fagerström ochi sådan afsigt på af-
tonen -den 45 -japril 1858 Aöjjt efter Fagerström
och ned knif bakifrån tilldelat honom. ett hugg,
som, medfört döden. - Derför dömdes Andersson
af kungl, m:it.den 12 oktober 1855, jemlikt miss-
gerningsbalkens 21 kap. 6 S, jemtörd med 23
kap samma balk och förordningen den 10 juni
1831; att mista lifvet genom halshuggning, men
blef af vådförskonad rån Jödsåtraffet och skulle
i stället illa sitt brott med 28-dagars tän-
gelse. wid yatten och bröd sant lifstidsarbete å
fiestning.
Under strafftiden hafva särskilda bestraffningar
blifvit Andersson ålagda, nemligen år 1860 för
ryinning, samma år för våld å medfånge, 1862
för. .rymningsförsök och dervid begånget våld å
soldater medelst oknifskärnidg, 1868 för det han
visat sig vara vådlig för allmänna säkerheten,
samma år för rymning och år 1870 för fortfa-
rande trotsigt uppförande och olydnad samt viigran
att underkasta sig cellordningen,
Basträffningarne bafva varit dels 3 månaders
mellanketting, dels 40 prygel, dels 28 dagars
fängelse vid vatten och bröd, och dels: sarsman-
ritknadt mer in 5 års cellstraff, hvarst utan ar-
bete under tillhopa 2 år, på skilda tider 6 måna-
der i sonder, samt en gång 8 dagars förlust af
sängkläder och en annan gång mörk cell på 8
dagar. :
För det nu i fråga varande brottet ställd uns
der, tilltal vid rådhusrätten i Landskrona, har
Andersson bekänt att han Jänge närt agg mot
sergeanten Lindh, dels för den strängbet Lindh
i allmänhet visade mot fångarne, dels, och i
eynnerhet, derför att Lindh genom sin anmälan
föranledt avt Andersson för olydnad och trotsigt
uppförande fått sig ålagdt cellstraff, som började
den 20 februari: 1870. Vid den tiden fattade An-
dersson beslut att taga Lindh af daga. Detta
beslut mognade alltmer, ehuru Andersson under
en viss tid och på grund af särskilda omständig-
heter afstod derifrån. Dröjsmålet med utförandet
härrörde af två orsaker. Den ena kunde An-
dersson icke förmås uppgifva. Den andra var,
att han väntade på tillfälle att, såsom hans ord
föllo, slå flera flugor i en smwill, det vill siiga
om lifvet bringa flera af befilet, nemligen dem,
som gjort sig kända för stränghet mot Audersson
och hans medfångar.
Omkring 6 veckor före gerningen köpte Anders-
BON en knif föratt dervid användas.
På morgonen den dag, brottet föröfvades, fick
Audersson en något större hvars blad vår