Hunskap är makt.
Af Betti Paoli.
Öfversättn. åf L. Do V.
För någon tid selan har en fransysk re-
sande, C. Hippeau, sannolikt en man af
facket, offentliggjort en högst intressant
berättelse öfver skolväsendet i Förenta sta-
terna. Den nitiska, intet offer skyende
vård, hvilken det åtnjuter såväl af rege-
ringen, som af privatpersoner, lemnar ett
ärorikt vittnesbörd för det under stjorn-
baneret förenade folkets duglighet. Under
det man i Europa inskränker de lägre folk-
klassernas undervisning till ett eländigt
minimum och ängsligt grubblar, huruvida
qvinhans andliga synkrets utan fara eller
skada kan utvidgas, har den transatlantiska
republiken redan länge och utan förbehåll
erkänt alla sina medlemmars rättighet till
vetenskaplig bildning. Märk väl: alla sina
medlemmars, utan skilnad till kön, samhälls-
ställning eller race. Undervisningen i de
af staten grundade skolor är kostnadsfri.
Alla läroanstalter utan undantag äro till-
gängliga, såväl för den armes som för den
rikes barn, för flickor såväl som för gossar.
Ja, med klara, bestämda ord uttalade lag-
stiftarde församlingen i Michigan, att uni-
versiteten endast till hälften skulle uppfylla
sitt syftemål om qvinnan vore från dem
utesluten. En trogen moder, anser Big re-
publiken förpliktad att räcka alla sina barn
kunskapens bröd.
För att ge ett begrepp om, i hvilken
storartad skala man i Förenta staterna be-
mödar sig att befordra folkundervisningen,
måste jag taga min tillflykt till sifffornas
vältalighet: Efter Hippeaws uppgift belöper
sig den årliga utgiften för allmänna folk-
undervisningen till icke mindre än 90 mil-
lioter dollars (837!2 millioner rdr). En
del af denna ofantliga summa bestrides af
staten, men den vida större andelen lemnar
den skatt, hvilken medbörgarne i förhållan-
de till gin förmägenhot 2lögga sim sinlfra
och hvartill en: hvar villigt bidrager med
gin skärf. Ingen nyodling uppstår, hvarest
icke genast börjas byggandet af ett skol-
hus. Grundläggandet af en skola, en kyrka,
en fidning anses af amerikanaren som det
första vilkoret för ett ordnadt samhälle.
Undervisnihgen i dessa skölor omfattar alla
de ämnen, hvilka läras i våra normal- och
realskolor samt gymnasier. Från den för-
sta klässen, der abe-boken ännu är envålds-
herrskare, stiger skolgossen smålingom upp
till. grammar-school och till high-school, i
hvilka båda senare läsas latin, grekiska,
verlds- och naturhistoria, litteratur, geome-
tri, algebra, kemi och fysik. TI alla dessa
studier deltaga, som vi ofvan bemärkt, äf-
ven fickorna och ofta — jag ser redan
europeiska mödrar korsa sig vid blotta tan-
ken derpå — tillsammans med gossar och
ynglingar. . I Nordamerika har man så mye-
ket gnarare- beslutat sig för båda könens
förening i samma läroanstalter, som den ofta
kännbara bristen på lärarekrafter svårligen
tillåter ett annat val För öfrigt gifves i:
detta hänseende ingen bestämd regel eller
föreskrift; hvarje kommun har sin frihöt