MHurrah—eah—ah för Peltongen!
Att lärzx en vestgötabonde att säga tyg och
ej tug är en ganska vanskelig sak; att få
en gkåning att uttala harpa annoriedes än som
härpa är kanske ändå svårare, men att kunna
förmå em nordbohuslänsk skärgårdsbo att säga
pojke i stället för peltonge-hörer till omöjlig-
heterna, hvilket torde vara klart genom föl-
janle faktum:
Konsul T. i 8. hade genom en båtbyggare,
Daniel, låtit bygga en af dessa kosterbåtar,
som äro så beryzxtade för sin snabbsegling.
Den stora dagen för båtens löpande af sta-
peln var inne, och konsul T, hade inbjudit
några vänner att vid ett enkelt glas öfvervara
Skristningen. Daniel stod med berättigad
stolthet i fören på den vackra båten och frå-
gade egaren: Hör I! Hva ska båden hedde?
— Han skall heta Pojken, svarade T. —
Jaså, Peltongen ? interfolierade Daniel. —
Nej för tusan — Pojken, upprepade T. Kom
väl ihåg Pojken, hör du! — Ja, no håuar
jej — pöjken! försäkrade Daniel med trygg-
het. Nu var allt väl; det betydelsefulla teck:
net gats — stöttorna slogos undan — båten
rusade ut i sitt element som en fiskmås och
Daniel skrek med tordönsröst: Hurrah—ah—ah
för P-P-—Peltongen! och Hurrah för Pelt-
ongen!4 ljöd det i mångdubbel kör från den
skrattande församlingen, som hört egarens if-
riga förmaning till Daniel.
Witz. I ett sällskap i Göteborg lästes ny-
ligen den i vår tidning meddelade notisen, att
de för närvarande mest fashionabla urkedjor
i Amerika vore de, som förfärdigats af svan-
gen af den ko, som genom att sparka sönder
en petroleumslampa blef orsaken till den ofri-
villiga eldsvådan i Chicago. Så narraktigt!
utbrast en. — Ja, och så många bedrägerier,
som dervid skola begås, inföll en annan, ty
den stackars kons enkla svans förslår natur-
ligtvis ej långt , . . — Det der förvånar
deremot alldeles icke mej, försäkrade en
tredje, hvarken svanskedjorna eller bedräge-
rierna. De äro så naturliga . . .! — Hur
så? — Kors, det är ju en gsmmal sanning.
att Amerika är det mest korrumperade land
3 varldan It