RV
låg tillbakalutad på soffan, upptogs nu så fuli-
komligt af tanken på den fattiga unga flicka,
som han så grymt bedrog. och som älskade
honom så ömt, att kan alldeles glömt bort den
vackra Ida.
Hens betjent inträdde, och härigenom blef
han ryckt ur sina ljufva, berusande drömmar.
Han såg Frangois med beskäftig min i.u.
en stor bricka, hvarpå. ostron, champaguno och
allehanda. dyrbara. läckerheter befunno sig.
Nu. upphörde förtrollningen, och Arthur var
åter endast den. sköna Idas lycklige älskare,
som väntade den unga dansösen för, att med
henne intaga.en yppig frukost.
Frangois hade gått igenom rummet med, an-
rättningarne, för att duka bordet i en, der-
innanför belägen. boudoir.. Arthur kunde mel-
lan dörrgardinerna åse sin betjents ifriga be-
styr och redan nu njuta vid tanken på de
asgenäma timmar han: skulle tillbringa. till-
sammans med den förtjusande Ida under ine
tagandet af denna delikata måltid.
om Erangoia, sade han, när. betjenten full.
bordat sitt verk och .stod i begrepp att lemna
rummet, jag väntar om en stund fruutimmersbe-
sök. Sörj för attjag ej blir störd af någon manlig
besökande, Jag är i dag ej hemma för någon
herre, icko ens för. mina närmaste Vänner.
Men damen släpper du in oanmäld.
Och som flera damer. komma? frågade
betjenten, med en riktigt oskyldig min, som
kom den unge baronen att högljudt skratta.