dö, Carl, känner endast Han, som I
ting.
Aldrig har jag sedan dess hö,
Hvad är klockan? eller set
utan att erinra mig dessa mi
Jag vet icke, mina vänner, BIYTCPNISCKan 4
för eder, men jag vet förvisso hvad tiden lide;
med mig sjelf; och att, öm jag vill hiona ut
rätta något som jag hittills försummat, det ä;
hög tid att begynna. Min faders ord hafvs
gifvit hvarje urtafla en högtidlighet för mig
som hon derförutan sannolikt icke skulle hatt
Jag beder eder enträget, kära vänner, att all
emellanåt göra eder sjelfva den frågan: Hvac
är klockan för mig ?
Er ormhistoria. En korrespondent
från Brecwarrina berättar: Härom dagen gick
jag ut på landet till ett ställe, der en kines
var sysselsatt att vakta en fårhjord. Jag gick
in i hans hydda och blef der mycket förvå
nad öfver att få so en stor orm, fulla nio fot
i längd, slingrad omkring cen bordsfot. Jag
slog till ormen med min piska och blef ännu
mer förvånad, då jag fick se, att ormen var
tjudrad- med ett fint hundkoppel, såsom jag
tyckte, som satt fast vid hans hufvud. Fast
besluten ratt döda honom, såg jag mig om of-
ter ett verksammare vapen, Jag mötte kine-
sen utanför hyddan och sade till honom: Hvad
skall du med ett sådant der husdjur att göra?
Han svarade mig icke förr än han kom i dör-
ron till hyddan, då han utropade: Akh, mir
stackars apa, min stackars spal Det visade
sig, att kinosen i hyddan hade en liten apa,
tjudradt med en kedja; ormen hade slukat
apan och dervid fångat sig sjelf med kedjan,
Öfelbart medel. I Tyskland skyll man
nu hå uppfunnit ett flugpapper, som öfvor-
träffar alla andra flugförgörande medel, Pap-
peret är sammansatt af lim, situp och — ni
troglycerin, Sirupen drager flugan till pappe-
ret, limmet tvarhåller henne, och då hon bör-
jar elå med vingar.so för att komma lös, explo-
crar. nitroglycerinen ögonblickligen — flugan
flyger i luften och är för alltid oskadliggjord.
Amerlkanska uppflnniägar. Ame-
rikå är som bekant uppfinningarnes land par
excellence, Och många uppfinningar, som der
göras, kunde i sjelfva verket icke hafva något
annat hemland. De båda sist gjorda äro
mycket egendomliga och den första sysselsät-
ter sig med det redan ofta försökta problemet
att framställa konstgjord havanna-tobak. En
köpmansfirma i Hartford, Connecticut, lastar
ett fartyg med tobak, som skall afgå till Key
West för att ligga der två månader. Tobaken
bvettas i dervarande klimat fullkomligt inom
enna tid och skall derjemte få en arom, som
ärmar sig havanna. Vida besynnerligare är
den andra uppfinningen, nämligen att på konst-
Väg framställa — regn. En civilingeniör
från Chicago, vid namn Edvard Powen har till
kongressen inlemaat en begäran om att till
honom måtte utlemnas 300 kan ner, hvardera
om minst 24 skålpunds kaliber, samt 30,000
skålpund krut och ett elektriskt batteri. - Ge-
10m att samtidigt affyra dessa kanoner tror
sig uppfinnaren kunna framkalla regn, och
uktiskt är, att det regnat efter alla stora
slagtningar.
Naö i ofantlig mängd har fallit i bergs-
rakterna i öfra Bayern, I Jachenau har en
onde gräft sig två gångar ifrån sitt helt och
sållet insnöade hus; den ena för till kyrkan,
len andra till krogen,
Te AR NE Tf der et EEE