Hvarjehanda nyheter.
Den märkvärdiga giktgrottan i
Monsummanmo. Förre diktatorn öfver
Ungern, Ludvig Kossuth, har i ett bref, som
finnes infördt i tidniogen Magyar Ujsag skil-
drat grottan i Monsummano och dess under-
bara läkekraft.
Denna grotta ligger i Toscana, ej långt från
Pistoja, och botar ovilkorligen gikt. Den
blef upptäckt under stenbrytving, för omkring
30 år tillbaka; sedan dess ha många tusen
giktsjuka begagnat sig af den, och man kin-
ner ej ett enda exempel på att någon lemnat
den utan att vara kurerad. En patient behöf-
ver sällan mer än 8 dagars, aldrig mer än
fjorton dagars kur. Kossuth led förskräckliga
smärtor af gikt i hufvudet och begaf sig till
grottan, enligt läkares råd. Under en vecka
satt han en timma om dagen angenämt och
beqvämt i den undersköna grottan; derefter
voro hans plågor liksom borttorkade. Kuren
medför icke det ringaste obehag. Man kläder
sig i ett långt linne, tager tofflor på fötterna,
går in i den med stearinljus upplysta grottan,
sätter sig ned och pratar med det sällskap
raan der finner, eller beundrar de herrliga,
fantastiskt formade stalaktiterna och stalag-
miterna, i fall man är ensam derinne. Efter
omkring 10 minuters förlopp börjar man svet-
tas mycket starkt, men detta förefaller icke
obehagligt, ty det är hvarken förenadt med
känslan af hetta 2ller med blodets stigande åt
hufvudet. Tvärtom, man mår så godt att man
har lust att blifva qvar många timmar. Men
detta tillstädjes icke af läkaren, utan han ja-
gar ut den lycklige patienten, emedan ett för
långt 1vardröjande skulle åstadkomma en för-
svagande verkan. Derefter gnides man med
linne och svepes i ett yllelakan för att ej
blifva förkyld i fria luften — man kan också
taga en ej särdeles kall dusch — sedankläder
man sig och äter frukost 1 det närboligna
sociotetshuset.
Det är ännu icke kändt, hvad det är som åstad-
komnier tillfrisknandet. Luften är i de var-
maste delarne af grottan ej mer än 32 till 34
grader celsius och ofta svalare än luften der:
utanför ; vattnet i grottan har icke heller nå-
gon hög temperatur. Luften innebåller inga
andra kemiska beståndsdelar än luften i det
fria, utom att den är något mer qväfvehaltig
(ja, häri ligger kanske hemligheten). Kossuth
tror att kuren är att tillskrifva elektro-magne-
tiska orsaker.
Lifvet I Paris under belägringen
företedde som bekant många olikheter mot
vanliga förhållanden, Angående de många
nya medel till lifvets uppohälle, som nöden
framkallade, har man nu fått åtskilliga intres
santa upplysningar i de franska vetenskapliga
tidskrifterna. Särskildt förtjenar att framhål-
las att franska vetenskapsakademien oafbrutet
fortsatte sin. verksamhet under hela belig-
ingen.
I en del af akademiens handlingar har ke-
misten Payen, som sedan miste lifvet vid sta-
dens försvar, beskrifvit några af de uppfinningar
och åtgärder, genom hvilka man sökte få en
ersättniog för de vanliga lifsmedlen, Alla
trädgårdar i Paris blefvo öfvertäckta med
kreatursspillning och förvandlade till drifbänkar
med glastak, under hvilka växte kål, sallat,
gelleri, spenat o. 8. Vv. Dessa drifbänkar sprid-
de visserligen omkring sig en mindre behaglig
Jukt, men då man med största omsorg aflägsnade
allt stillastående vatten från deras närhet, så
medförde de icke några obohagliga följder i
afseende på sundhetsförhållandena.
Blodet från slagterierna, förut alltid användt
till gödningsmedel, blef nu tillvarataget och
örvavdladt till en elags svart puddiog, allt
affall från skinn och hudar, tarmar, senor 0.
8. v., hvaraf eliest lim tillredes, blef behand-
ladt så vetenskapligt och tillagadt så konst-
messigt, att deraf erhölls ett födoämne, som i
afseende på smaklighet icke kondo skiljas från
de i Paris så mycket omtyckta griljerade
lamfötterna. Man lyckades sålunda icke blott
att åstadkomma ett välsmakande födoämne,
utan förebyggde dessutom luftens förpestande
genom att detta affall icke fick ligga och
ruttna.
All matolja i Paris var förbrukad straxt ef-
ter belägringens början ; man ersatte den med
hästflott, som genomgått en vetenskaplig re-
ningsprocess. Efter många misslyckade för-
sök uppblandade man det med ost och fårtalg,
och sålde denna blandning som paris-smör,
som fullkomligt ersatte vanligt smör. För att
vefria detta från hvarje bismak, blef det upp-
hettadt till 125 grader och afskyldt med kallt
vatten; den dervid uppkommande ångan bortför-
de med de sig obehagliga syrorna.
Ett annat betydelsefullt hjelpmedel fann
man i albumin; den torkade hvitan af mil-
lioner ägg fanns i förråderoa vid kattuns och
musslinstryckerierna. Denna ägghvita blef be-
handlad på kemisk väg, kokt och tillredd som
äggkaka eller använd i annan forin,
Den sämre potatis, som varit afsedd tll
spritberedning, blef upptagen ur källare och
gröpper, torkades och maldes samt blandades
med den lilla återstod af mjöl, som fanns
qvar, hvaraf sedan bakades bröd. — Efter be-
Jägringen har man fortfarit att tillreda fal-
ska lamfötter och paris-smör, Med undan-
tag af dessa båda födoämnen, äro öfriga nöd-
ätter, hvarom här ofvan talas, af sådan be-
skaffenhet, såsom läsarea fiuuer, att deras stän-
diga förekomst i tusentals fattiga hushåll här
3 landet skulle anseg för en lycka, som man