Hvarjehanda nyheter. Den märkvärdiga giktgrottan i Monsummanmo. Förre diktatorn öfver Ungern, Ludvig Kossuth, har i ett bref, som finnes infördt i tidniogen Magyar Ujsag skildrat grottan i Monsummano och dess underbara läkekraft. Denna grotta ligger i Toscana, ej långt från Pistoja, och botar ovilkorligen gikt. Den blef upptäckt under stenbrytving, för omkring 30 år tillbaka; sedan dess ha många tusen giktsjuka begagnat sig af den, och man kinner ej ett enda exempel på att någon lemnat den utan att vara kurerad. En patient behöfver sällan mer än 8 dagars, aldrig mer än fjorton dagars kur. Kossuth led förskräckliga smärtor af gikt i hufvudet och begaf sig till grottan, enligt läkares råd. Under en vecka satt han en timma om dagen angenämt och beqvämt i den undersköna grottan; derefter voro hans plågor liksom borttorkade. Kuren medför icke det ringaste obehag. Man kläder sig i ett långt linne, tager tofflor på fötterna, går in i den med stearinljus upplysta grottan, sätter sig ned och pratar med det sällskap raan der finner, eller beundrar de herrliga, fantastiskt formade stalaktiterna och stalagmiterna, i fall man är ensam derinne. Efter omkring 10 minuters förlopp börjar man svettas mycket starkt, men detta förefaller icke obehagligt, ty det är hvarken förenadt med känslan af hetta 2ller med blodets stigande åt hufvudet. Tvärtom, man mår så godt att man har lust att blifva qvar många timmar. Men detta tillstädjes icke af läkaren, utan han jagar ut den lycklige patienten, emedan ett för långt 1vardröjande skulle åstadkomma en försvagande verkan. Derefter gnides man med linne och svepes i ett yllelakan för att ej blifva förkyld i fria luften — man kan också taga en ej särdeles kall dusch — sedankläder man sig och äter frukost 1 det närboligna sociotetshuset. Det är ännu icke kändt, hvad det är som åstadkomnier tillfrisknandet. Luften är i de varmaste delarne af grottan ej mer än 32 till 34 grader celsius och ofta svalare än luften der: utanför ; vattnet i grottan har icke heller någon hög temperatur. Luften innebåller inga andra kemiska beståndsdelar än luften i det fria, utom att den är något mer qväfvehaltig (ja, häri ligger kanske hemligheten). Kossuth tror att kuren är att tillskrifva elektro-magnetiska orsaker. Lifvet I Paris under belägringen företedde som bekant många olikheter mot vanliga förhållanden, Angående de många nya medel till lifvets uppohälle, som nöden framkallade, har man nu fått åtskilliga intres santa upplysningar i de franska vetenskapliga tidskrifterna. Särskildt förtjenar att framhållas att franska vetenskapsakademien oafbrutet fortsatte sin. verksamhet under hela beligingen. I en del af akademiens handlingar har kemisten Payen, som sedan miste lifvet vid stadens försvar, beskrifvit några af de uppfinningar och åtgärder, genom hvilka man sökte få en ersättniog för de vanliga lifsmedlen, Alla trädgårdar i Paris blefvo öfvertäckta med kreatursspillning och förvandlade till drifbänkar med glastak, under hvilka växte kål, sallat, gelleri, spenat o. 8. Vv. Dessa drifbänkar spridde visserligen omkring sig en mindre behaglig Jukt, men då man med största omsorg aflägsnade allt stillastående vatten från deras närhet, så medförde de icke några obohagliga följder i afseende på sundhetsförhållandena. Blodet från slagterierna, förut alltid användt till gödningsmedel, blef nu tillvarataget och örvavdladt till en elags svart puddiog, allt affall från skinn och hudar, tarmar, senor 0. 8. v., hvaraf eliest lim tillredes, blef behandladt så vetenskapligt och tillagadt så konstmessigt, att deraf erhölls ett födoämne, som i afseende på smaklighet icke kondo skiljas från de i Paris så mycket omtyckta griljerade lamfötterna. Man lyckades sålunda icke blott att åstadkomma ett välsmakande födoämne, utan förebyggde dessutom luftens förpestande genom att detta affall icke fick ligga och ruttna. All matolja i Paris var förbrukad straxt efter belägringens början ; man ersatte den med hästflott, som genomgått en vetenskaplig reningsprocess. Efter många misslyckade försök uppblandade man det med ost och fårtalg, och sålde denna blandning som paris-smör, som fullkomligt ersatte vanligt smör. För att vefria detta från hvarje bismak, blef det upphettadt till 125 grader och afskyldt med kallt vatten; den dervid uppkommande ångan bortförde med de sig obehagliga syrorna. Ett annat betydelsefullt hjelpmedel fann man i albumin; den torkade hvitan af millioner ägg fanns i förråderoa vid kattuns och musslinstryckerierna. Denna ägghvita blef behandlad på kemisk väg, kokt och tillredd som äggkaka eller använd i annan forin, Den sämre potatis, som varit afsedd tll spritberedning, blef upptagen ur källare och gröpper, torkades och maldes samt blandades med den lilla återstod af mjöl, som fanns qvar, hvaraf sedan bakades bröd. — Efter beJägringen har man fortfarit att tillreda falska lamfötter och paris-smör, Med undantag af dessa båda födoämnen, äro öfriga nödätter, hvarom här ofvan talas, af sådan beskaffenhet, såsom läsarea fiuuer, att deras ständiga förekomst i tusentals fattiga hushåll här 3 landet skulle anseg för en lycka, som man