Årets 1872 blifvande hufvudsakliga beskaffenhet, enligt gamla märken. AEDR Nittonårsberäkningen Visar: vintern i början ostadig, men sedan temligen kall; våren i förra och sörre delen kall, snöig och regnig, med många frostnätter, men i senare och mindre delen varm och torr; sommaren mycket varm och torr, utom i slutet; hösten kylig och regnig med stundom dimma och rimfrost, såmt vid dess slut snö och slädföre, som fortfara under julen; grödans och fiskets afkastning medelmåttig. Vintergatan visar: jemn och kall vinter, den der räcker långt ut på våren; snöblomningen (snojglungu) mycket snö; svinmjelten hufvudsakligen jemnt kall vinter, något sträng i januari, lindrig i medlet af februari, strängast i medlet af mars och mild emot annalkandet af våren; Mårtens gås ostadig vinter, dock kallast i mars månad och slutande med snöig vår. Bondpraktikan förespår: vintern något ostadig, dock mera kall än blid; våren i början kylig med blåst och väta, men i slutet varm och torr; sommaren för det mesta varm och torr; hösten i början torr, men sedan kylig med ofta regn och snöslask; sädesgrödan öfver medelmåttan, men höet klent och fisket någorlunda bra. Dittmars väderlekslära förespår: temligen sträng vinter, hvilken dock slutar blid; ombytlig vår ; Varm sommar; kylig och ruskig höst. Herschels tabell förespår deremot kall vinter med dels vackert väder samt dels snö och storm; föga vacker, men mest föränderlig vår; dels vacker och dels regnig sommar ; . början vacker, men sedan stormig höst. Sammanjemkar man dessa förutsägelser, Bå visar sig att vintern blir allvarsamt kall och snöig; våren för det mesta kylig och ruskig, men slutar dock med värme; somnaren Varm och torr; hösten kylig och regig med ofta frost samt i slutet snö och storm ; grödans afkastning något öfver melelmåttan, och fiskeriernas likaså. EES ESRI RSS ONES