helt annat ljus. Han hade stått i begrepp att, om också utan sin vetskap, begå ett brott och störta i olycka den qviona, som han af Hela sin själ älskade. Borde. väl han trakta efter den mans lif, som var Jennys make samt arbetade och sörjde för henne? Han såg upp till amerikanaren, hvilkens blick hyilide på honom, såsom ville han läsa hans tankar. Då räckte honom Ralfson plötsligt sin hand. — Jag har handlat orätt, sade han, icke allenast mot er utan ock mot henne, som jag icke ville äunat än godt; förlåt mig! Amerikanaren mottog den framräckta handen och svarade i hjertlig ton: — Att ni inser det ni felat stärker den goda tanke som jag redan fattat om er. Kanske har jag ställt er på ett alltför hårdt prof, men emellertid... nu äro vi qvitt. Tigande gingo de båda männen tillbaka till staden; de helsade i förbifarten på gubben Bentley, hvilken befanns ha varit Ragley behjelplig med lök-kaggarnes anordnande. I Ralfsons bröst kämpade de mest stridiga känslor med hvarandra. Hade amerikanaren sagt bonom den rena sanningen — var Jenny verkligen Ragleys hustru? Och huru skulle hon pu taga emot honom sjelf? Om hon åter anropade honom om skydd och bistånd, borde han afslå en sådan bön? Han visste verkligen ej, huru han skulle göra. Också beslöt han låta allt bero af orständigheterna. De anlände slutligen till hotellet. Värdin